EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett avgörande möte om Ukrainas framtid. Målet är att säkra minst 90 miljarder euro i militärt och ekonomiskt stöd för 2026–2027 – men oenigheten är djup och alternativen kontroversiella.

Just nu läser andra

Ett beslut som kan forma Europas säkerhet

På torsdagen möts de 27 EU-ledarna i Bryssel i vad diplomater beskriver som ett avgörande ögonblick för Europas säkerhet. På bordet ligger frågan hur unionen ska finansiera Ukrainas fortsatta motstånd mot Ryssland – både militärt och ekonomiskt – under de kommande två åren.

Behovet är enormt: minst 90 miljarder euro. Samtidigt ökar pressen från USA på att snabbt nå någon form av uppgörelse mellan Kyiv och Moskva, vilket gör att EU vill visa att Europa fortfarande har inflytande och politisk tyngd, enligt EU-tjänstemän, skriver Euronews.

Två vägar – båda kantade av hinder

EU diskuterar i praktiken två huvudalternativ.

Det första är ett uppmärksammat och juridiskt känsligt förslag: att använda frysta tillgångar från Rysslands centralbank för att ge Ukraina ett räntefritt reparationslån. Lånet skulle bara behöva återbetalas om – eller när – Ryssland ersätter Ukraina för de skador som invasionen orsakat.

Det andra alternativet är gemensam upplåning på finansmarknaderna, liknande den modell som användes under covidpandemin när EU tog stora gemensamma lån för att stötta medlemsländerna.

Läs också

Belgiskt motstånd och ungerskt nej

Båda spåren möter starkt motstånd.

Belgien, där en stor del av de ryska tillgångarna förvaras, är skeptiskt till att använda dem som säkerhet för Ukraina. Landets premiärminister Bart De Wever har uttryckt flera reservationer kring de juridiska och finansiella riskerna, enligt EU-källor.

Samtidigt kräver gemensam upplåning enhällighet – och Ungern har redan signalerat att landet inte tänker säga ja till ett sådant upplägg.