Mimmo Wiestål Fischetti
Om Macron faller riskerar hela EU:s framtid att förändras. Bryssel förbereder sig på det otänkbara.
Frankrikes politiska kris fördjupas och Emmanuel Macron pressas hårt efter ännu ett misslyckat försök att bilda regering. Samtidigt växer stödet för Marine Le Pens högernationalistiska parti – och i Bryssel växer oron för vad ett maktskifte i EU:s näst största land skulle innebära.
En mardröm för EU börjar ta form
I Bryssel stiger pulsen. Rädslan för att ett av EU:s grundarländer ska glida mot ytterhögern har blossat upp igen, efter att Frankrikes politiska situation snabbt försämrats. President Emmanuel Macron står nu inför en kris utan motstycke – hans premiärministers senaste regeringsförsök föll på bara 14 timmar.
Med nya val i horisonten ser många analytiker en allt mer realistisk chans för Marine Le Pens parti Nationell samling att ta makten, skriver Politico. Om det sker, kan Frankrike – hjärtat i EU-projektet – förvandlas till unionens mest oförutsägbara medlem.
En anonym EU-tjänsteman uttrycker oron tydligt: “Vi har klarat oss genom krig, pandemier och Orbáns auktoritära stil i Budapest. Men Le Pen är något helt annat.”
Le Pen kan tvinga fram nyval
Le Pen och hennes parti har länge krävt att Macron utlyser nyval. Nu verkar det scenariot mer sannolikt än någonsin. Skulle presidenten till slut tvingas avgå, kan Frankrike stå inför ett dubbelt valdrama – både till parlamentet och presidentposten.
En seger för Nationell samling skulle inte bara förändra Frankrikes inrikespolitik, utan också EU:s inriktning i grunden. I Bryssel talas det redan om en möjlig “högerblockering” tillsammans med Ungerns Viktor Orbán, Slovakiens Robert Fico och Tjeckiens nyvalde Andrej Babiš.
Hot mot stödet till Ukraina och EU:s gröna politik
Om Le Pen får inflytande över fransk utrikes- och försvarspolitik väntar en kursändring. Hon har upprepade gånger motsatt sig militärt stöd till Ukraina och kallat Macrons linje för “krigshets”.
Frankrike har visserligen inte varit den största bidragsgivaren till Ukrainas försvar, men Macron har spelat en viktig symbolisk roll. En EU-diplomat säger till Politico att “utan Macron försvinner en central röst för ett starkt Europa”.
Nationell samling har också riktat skarp kritik mot EU:s gröna omställning, den så kallade Green Deal, och vill bromsa klimatåtgärder som anses skada fransk industri.
“Franska kärnvapen i Polen? Aldrig i livet”
Le Pen har dessutom gjort klart att hon inte tänker dela Frankrikes kärnvapenparaply med andra EU-länder. När hon nyligen fick frågan i fransk TV om franska kärnvapen kunde stationeras i Tyskland eller Polen svarade hon syrligt: “Vad blir nästa steg då?”
Hon har tidigare lovat att lämna Natos integrerade militära kommando, men samtidigt försäkra fortsatt samarbete med västländer som USA i vissa uppdrag.
Kan Le Pen verkligen vinna?
Frankrikes valsystem gör det svårt för ytterhögern att ta makten, eftersom valet avgörs i två omgångar där vinnaren måste samla över 50 procent i slutrundan. Hittills har väljare från både vänster och mitten enats för att stoppa Le Pen – men det skyddsnätet ser ut att tunnas ut.
Enligt mätningar från OpinionWay ligger Nationell samling nu kring 33 procent i ett tänkbart parlamentsval, medan vänsterblocket får 18–24 procent och Macrons mittenrörelse bara 14–16 procent.
Om Le Pens parti når egen majoritet, kan hennes närmaste man, Jordan Bardella, bli premiärminister – och Frankrike skulle då ha en högernationalistisk regering för första gången i modern tid.
Ett Frankrike i konflikt med Bryssel
En sådan utveckling skulle skapa en ny konfliktzon i EU:s kärna. Som EU:s näst största ekonomi har Frankrike stort inflytande i ministerrådet – där medlemsländerna förhandlar fram lagar.
Enligt en tjänsteman vid EU-kommissionen riskerar ett Le Pen-lett Frankrike att systematiskt blockera lagförslag inom flera områden, från miljöpolitik till handel. “På bilar kommer de bara ha ungrarna med sig. På Mercosur-avtalet förlorar de. Men skadan blir ändå stor”, säger han.
En splittrad höger – för nu
Trots det växande stödet för nationalistiska partier i Europa är det långt ifrån säkert att de kan enas. Ipsos-analytikern Mathieu Gallard menar att “högerpopulisterna är starka i flera länder, men de drar åt olika håll”.
I Nederländerna leder Geert Wilders i opinionsmätningarna, men väntas få mindre stöd än tidigare. I Tyskland blev Alternativ för Tyskland (AfD) näst störst i årets val med 21 procent, och i Ungern siktar Viktor Orbán på ännu en seger nästa år.
Som Grégoire Roos vid brittiska Chatham House uttrycker det: “Alla europeiska länder verkar få sin egen populistiska epok – vi kan bara hoppas att de inte infaller samtidigt.”
Frankrike står vid en historisk gräns
Macrons politiska ställning är bräcklig, och Le Pens uppgång är ett faktum. Om Frankrike – EU:s grundsten – tar steget mot en nationalistisk regering, kan hela unionens framtid kastas om.
För Bryssel vore det inte bara ett bakslag. Det vore början på ett nytt kapitel i Europas historia – ett betydligt mer oförutsägbart sådant.
