Kenneth Glad
Resultatet gav det styrande partiet tillräckligt många mandat för att kunna regera på egen hand. Reaktionerna utanför landet utvecklades dock snabbt till en strid om hur valutfallet skulle tolkas. Vissa företrädare betonade påstådda problem med valet. Andra såg samma resultat som ett bevis på att en politisk kursändring fortsätter.
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan säkrade en ny mandatperiod efter att hans parti Civil Contract fått 49,81 procent av rösterna i parlamentsvalet den 7 juni.
Siffran låg under 50 procent, men den räckte ändå för att partiet skulle behålla sin majoritet i parlamentet och kunna bilda regering på egen hand.
Just denna skillnad blev central i Rysslands reaktion.
Meduza rapporterade att Kreml hade uppmanat ryska statliga och regeringsvänliga medier att framhäva att Civil Contract inte lyckats nå över 50-procentsgränsen.
Enligt rapporten uppmuntrades ryska medier att beskriva resultatet som ett ”nederlag” för Pasjinjan och att ge stort utrymme åt påstådda oegentligheter för att så tvivel om hans legitimitet.
Den ryska rapporteringen kom snart att följa denna linje. Flera medier fokuserade på den saknade halva procentenheten snarare än på den parlamentariska majoriteten.
RIA Novosti betonade att Pasjinjans parti inte hade nått 50 procent. TASS rapporterade den preliminära siffran på 49,81 procent samtidigt som man återgav uppgifter om påstådda påtryckningar mot oppositionen. RBK lade tonvikten på Moskvas påstående att demokratiska procedurer hade åsidosatts.
Moskva fokuserade på tvivel
Armenpress skriver att Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade att Ryssland inväntade de slutliga resultaten samtidigt som man noterade uppgifter om ”många överträdelser”.
Samma nyhetsbyrå rapporterade att det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova sade att Civil Contract inte hade fått ett ”maktmonopol”.
Zacharova hävdade också att det fanns en stark efterfrågan i det armeniska samhället på fortsatt samarbete med Ryssland och deltagande i eurasiska strukturer.
Hon beskrev dessutom gripanden kopplade till misstänkta röstköpsfall som förtryck av oppositionen.
Detta budskap stod i kontrast till bedömningar utanför Ryssland. Armenpress noterade att internationella observatörer hade beskrivit valet som rättvist och lugnt. The Kyiv Independent skrev att oberoende valövervakare inte hade kunnat styrka Moskvas anklagelser om omfattande överträdelser.
Europa tolkade resultatet annorlunda
Euractiv rapporterar att Pasjinjans seger stärkte Armeniens proeuropeiska kurs.
Tidningen beskrev valet som ännu ett steg i Jerevans gradvisa rörelse bort från beroendet av Moskva, särskilt mot bakgrund av Rysslands minskade inflytande efter krisen i Nagorno-Karabach.
Euractiv citerade analytikern Richard Giragosian, som sade att Ryssland försöker återvinna inflytande i Armenien och att dess främsta påtryckningsmedel har skiftat från säkerhet till ekonomi och handel.
Enligt den ukrainska tidningen gratulerade president Volodymyr Zelenskyj Pasjinjan och uppmanade Europeiska unionen att ge Armenien starkare stöd.
Tidningen rapporterade också att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen välkomnade valresultatet och sade att Armenien kan räkna med EU:s stöd.
Georgiska analytiker såg en regional förändring
JAMnews citerade georgiska analytiker som beskrev resultatet som ännu ett bakslag för Ryssland i Sydkaukasien.
Flera kommentatorer menade att armeniska väljare hade ställt sig bakom en västvänlig riktning trots påtryckningar från Moskva och Rysslandsvänliga politiska krafter.
JAMnews citerade också analytiker som varnade för att Pasjinjan fortfarande står inför svåra inrikespolitiska utmaningar. Dessa omfattar konstitutionella reformer, relationerna med Azerbajdzjan och Turkiet samt uppgiften att upprätthålla demokratiska normer samtidigt som han konfronterar Rysslandsvänliga oppositionskrafter.
Den skarpa skillnaden i reaktioner visade varför siffran 49,81 blev så politiskt användbar.
För Pasjinjans motståndare i Moskva erbjöd den ett sätt att beskriva en majoritetsseger som ett försvagat mandat.
För europeiska och regionala observatörer visade samma resultat att Armeniens politiska kurs bort från Ryssland hade klarat ett viktigt test.
Valet avgjorde vem som ska styra Armenien. Reaktionerna visar vem som fortfarande vill definiera Armeniens framtid.
Källor: Meduza, Armenpress, Euractiv, The Kyiv Independent, JAMnews, TASS
