Jens Asbjørn Bøgen
Tre veckor efter att Moskva installerade sitt nya parlament levererade Europas parlamentariker ett otvetydigt besked i Strasbourg.
Europaparlamentet röstade på torsdagen för att vägra erkänna Rysslands nybildade Statsduma, stämplade valet i september som en ”ren fars” och uppmanade alla 27 EU-medlemsstater att anta samma inställning om icke-erkännande.
Resolutionen antogs med 482 röster för, 41 emot och 39 nedlagda röster.
EU-parlamentarikerna konstaterade att valet, som hölls över hela Ryssland och i ockuperade ukrainska områden den 18–20 september, erbjöd ”inga reella alternativa kandidater, inga fria medier, inga trovärdiga observatörer och inga politiska friheter”.
Tre villkor för en upptining
Parlamentet klargjorde vad Moskva måste åstadkomma innan förbindelserna kan återupptas. Resolutionen kräver som sitt första villkor ”en rättvis och varaktig fred för Ukraina, baserad på fullständig territoriell integritet och ett fullständigt tillbakadragande” av ryska trupper.
Därefter följer ytterligare två villkor: ”frigivande av krigsfångar, återlämnande av tvångsdeporterade ukrainska barn” och ”Rysslands betalning av fullständigt skadestånd och kompensation till Ukraina, samt fullt ansvarsutkrävande för brott”.
EU-parlamentarikerna motsätter sig också ”en normalisering av Rysslands deltagande i internationella idrotts- och kulturevenemang”, vilket stänger en diplomatisk bakdörr som har funnits via förbund och kulturorgan.
Nya sanktionsmål och ett kontaktförbud
Resolutionen kräver mer omfattande restriktiva åtgärder från EU, riktade mot dem som genomförde septembervalet och det mer storskaliga förtrycket kring det.
Bland de namngivna målen finns domare och åklagare som är involverade i politisk förföljelse, tjänstemän vid Rysslands finansiella övervakningsmyndighet Rosfinmonitoring, ledamöter i den centrala valkommissionen, personer som organiserade regisserade val i ockuperade områden samt personer som utför gränsöverskridande förtryck mot motståndare till regimen utomlands.
När det gäller den löpande diplomatin uppmanar EU-parlamentarikerna EU-ländernas regeringar att ”avstå från all officiell kontakt med den nybildade duman och dess ledamöter, samt motsätta sig att sådana ryska representanter deltar i interparlamentariska församlingar”.
Ett val i ockuperat område
Septembervalet pågick i hela Ryssland under tre dagar och sträckte sig även till de ryskkontrollerade delarna av Ukrainas regioner Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja – de östra och södra områden som Ryssland hävdar att det har annekterat sedan 2022.
Parlamentet fördömde genomförandet av val där som ett försök att normalisera ockupationen via valurnorna.
Texten beskriver ett valklimat där ”regimkritiker” har blivit ”fängslade, mördade eller tvingade i landsflykt”, och pekar på den systematiska uteslutningen av demokratiska och krigskritiska kandidater, däribland från partiet Jabloko.
Torsdagens resolution är inte bindande för EU-huvudstäderna. Var och en av de 27 regeringarna måste nu själv besluta om de ska bryta de officiella kontakterna med den nya duman och dess ledamöter, som tillträder för en femårig mandatperiod.
