Mimmo Wiestål Fischetti
Anklagelser om valpåverkan, hemliga möten och politisk censur har fått nytt liv i USA. Men enligt EU och oberoende forskare bygger kritiken på en grov feltolkning av unionens digitala lagstiftning.
En ny rapport från republikanska ledamöter i USA:s representanthus målar upp EU som ett hot mot yttrandefriheten. Enligt rapporten har EU-kommissionen i över tio år pressat amerikanska techbolag att censurera politiskt innehåll – särskilt konservativa röster – och till och med försökt påverka val i flera europeiska länder.
Men både EU-kommissionen och en rad oberoende experter avfärdar anklagelserna som politiskt motiverade och direkt felaktiga, skriver Euronews.
Anklagelser om ”utländsk censur”
Rapporten, framtagen av det republikanskt ledda House Judiciary Committee och med titeln The Foreign Censorship Threat, Part II, hävdar att EU genom informella möten och regulatoriska påtryckningar tvingat plattformar som Meta och X att ändra sina globala modereringsregler.
Enligt republikanerna ska detta ha lett till att innehåll om frågor som covid-19, migration och transpersoners rättigheter togs bort – trots att informationen varit sann.
”Stora plattformar censurerade korrekt politisk information under förevändningen att bekämpa hat och desinformation”, skriver utskottet i rapporten.
Påståenden om valpåverkan i Europa
Rapporten går längre än så. Den hävdar att EU-kommissionen ska ha blandat sig i nationella val i bland annat Frankrike, Irland, Nederländerna, Rumänien och Slovakien, samt i Moldavien, mellan 2023 och 2025. Även EU-valet 2024 nämns.
Enligt rapporten ska kommissionen ha samlat nationella myndigheter, civilsamhällesorganisationer och plattformar inför val för att diskutera vilka politiska åsikter som borde stoppas.
Anklagelserna har snabbt plockats upp av högerextrema aktörer i Europa och förstärkts av X-ägaren Elon Musk, som länge varit en uttalad kritiker av EU:s digitala regler.
EU: ”Detta är rent nonsens”
EU-kommissionen tillbakavisar kritiken i skarpa ordalag.
”Anklagelserna är helt ogrundade”, säger kommissionens talesperson Thomas Regnier i ett skriftligt uttalande. ”Yttrandefrihet är en grundläggande rättighet i Europa.”
Han pekar på att EU konsekvent rankas högt i internationella index för press- och yttrandefrihet och lyfter fram Digital Services Act (DSA) som ett verktyg för ökad rättssäkerhet – inte censur.
Enligt Regnier fattade Meta under första halvåret 2025 omkring 24,5 miljoner modereringsbeslut inom EU. Nästan 30 procent av besluten upphävdes efter överklagan.
”Detta är inte censur. Det är precis tvärtom”, säger han.
Vad säger lagen egentligen?
DSA, som trädde i kraft för att skapa en säkrare och mer transparent digital miljö, riktar sig mot olagligt innehåll – inte politiska åsikter. Det understryker flera forskare.
Natali Helberger, professor i juridik och digital teknik vid Amsterdams universitet, säger till Euronews faktagranskningsredaktion The Cube att lagen är ideologiskt neutral.
”Det finns inga skrivningar om att stoppa konservativa eller populistiska åsikter. Fokus ligger på olagligt innehåll, som exempelvis rasism eller uppvigling, samt på att skydda demokratiska processer”, säger hon.
”Risken för politisk censur är exakt det som DSA försöker förhindra.”
Gäller reglerna amerikaner?
En återkommande kritik i rapporten är att EU i praktiken begränsar amerikaners yttrandefrihet. Men enligt experter är det en missvisande bild.
DSA gäller alla företag – europeiska såväl som amerikanska – som erbjuder tjänster till EU:s medborgare. Amerikanska bolag är fria att lämna den europeiska marknaden om de inte vill följa reglerna.
”Om plattformar väljer att tillämpa EU-regler globalt är det deras eget beslut”, säger Claes de Vreese, professor i AI och samhälle. ”Det är inte EU som tvingar dem att göra det i USA.”
Politisk agenda bakom kritiken
Flera experter ser rapporten som en del av en längre politisk kampanj från utskottets ordförande Jim Jordan, som under flera år kritiserat EU:s digitala lagstiftning.
”Detta är inte en isolerad händelse”, säger de Vreese. ”Retoriken har trappats upp, särskilt efter att Donald Trump återigen fått politiskt inflytande.”
Helberger menar att rapporten riskerar att förvärra relationen mellan EU och USA – och i förlängningen pressa EU att sänka sina krav på digitalt ansvar.
”Det handlar ytterst om makt och teknologisk dominans”, säger hon.
”Hemliga möten” som inte var hemliga
Även påståendena om slutna möten ifrågasätts. De Vreese berättar att han själv bjudits in till möten som rapporten beskriver som hemliga – trots att de varit offentligt annonserade.
”Syftet var att utbyta erfarenheter inför val, inte att censurera åsikter”, säger han.
Slutstrid om digital suveränitet
För Helberger är rapporten snarare ett argument för att EU måste stärka sin digitala självständighet.
”Den visar hur sårbart Europa är när man är beroende av amerikanska techbolag”, säger hon. ”EU måste investera i teknik som bygger på europeiska värderingar.”
Trots den hårda retoriken är hon tydlig med en sak:
”Att reducera hela DSA till ett censurverktyg är helt enkelt fel.”
