Jens Asbjørn Bøgen
Vi vet vad som skulle ske vid ett angrepp utifrån – men hur är det med en intern konflikt?
Vi vet vad som skulle ske vid ett angrepp utifrån – men hur är det med en intern konflikt?
En för alla och alla för en
Vi känner alla till NATO’s musketör-edspråk – det som säger att en attack mot en medlemsstat är en attack mot alla medlemmar i alliansen.
32 nationer redo att försvara sig
NATO (North Atlantic Treaty Organization) består av 32 medlemsländer.
Organisationen bildades 1949 som en försvarspakt för att kollektivt skydda medlemmarna mot den befarade aggressionen från Sovjetunionen.
Interna motsättningar
Alliansen startade med bara 12 länder, men har sedan dess vuxit till 32 medlemsstater (med Finland och Sverige som de senaste).
Men försvar är en sak, politik en annan – och inte alla NATO-medlemmar är bästa vänner.
Trumps hot mot Danmark
Donald Trump har sagt att han vill att Grönland ska bli en del av USA. Han har inte uteslutit möjligheten att använda våld för att uppnå detta mål.
Grönland är ett självstyrande område inom Konungariket Danmark, vilket innebär att en amerikansk invasion av Grönland i praktiken skulle vara en aggression mot NATO-medlemmen Danmark.
Grekland vs. Turkiet
Två andra NATO-medlemmar, Grekland och Turkiet, har i själva verket haft problem med varandra i årtionden.
En av de största tvistefrågorna mellan länderna är konflikten om Egeiska havet.
Det är ett komplext nätverk av sammanhängande konflikter, men en huvudpunkt gäller de territoriella vattnen.
6 eller 12 nautiska mil
För närvarande upprätthåller både Grekland och Turkiet ett territorialvatten på 6 nautiska mil i Egeiska havet, enligt Turkiets utrikesdepartement.
En stor tvistefråga är om Grekland ensidigt kan utöka sina territorialvatten till de internationellt erkända 12 nautiska milen – något som Turkiet ser som en möjlig krigsorsak.
Kollektivt försvar – men vad händer vid interna strider?
Efter Rysslands invasion av Ukraina och den ökade hybrida krigföringen riktad mot NATO-länder har alliansen gång på gång betonat enighet och solidaritet.
Men vad skulle hända om ett krig bröt ut mellan två NATO-medlemmar?
Vad säger artikel 5?
Artikel 5 slår fast att en attack på en medlem av alliansen betraktas som en attack på alla.
Detta gäller dock endast en yttre makt eller aggressor.
Inga tydliga mekanismer
Om två NATO-medlemmar skulle börja strida mot varandra, finns det faktiskt ingen mekanism inom alliansen för att hantera en sådan situation.
Det skulle utan tvekan utlösa en intensiv diplomatisk kris – men hur den skulle utvecklas och vilken lösning som skulle hittas är okänt, eftersom det saknas fastställda procedurer.
Vem är angriparen?
Den största frågan i ett sådant scenario vore hur man skulle avgöra vem som är angripare och vem som är offer.
Eftersom NATO är en försvarsallians är det troligt att en eventuell NATO-intervention skulle stå på offrets sida – men det är inte säkert.
Uteslutning?
Artikel 13 i NATO-fördraget beskriver processen för hur en medlemsstat kan lämna alliansen.
Däremot finns det ingen mekanism eller rättslig praxis för att utesluta en medlemsstat.
Det är okänt om ett brott mot artikel 8 skulle ses som ett så allvarligt brott mot NATO-fördraget att det skulle kunna inleda en uteslutningsprocess.
Ett test av kärnprinciperna
Ett scenario med ett internt krig inom NATO skulle pröva alliansens grundläggande principer och medlemsländernas engagemang för fredlig konfliktlösning.
Alliansens svar skulle bero på intensiva politiska konsultationer och enskilda medlemsländers beslut – snarare än på en förutbestämd kollektiv försvarsaktion.
