Kenneth Glad
Två vitt skilda världar ligger bara en kort bilresa från varandra vid Medelhavskusten. Den ena är en modern storstad fylld med kaféer, medan den andra präglas av strikta, gamla religiösa regler. Spänningen mellan dem har nu nått kokpunkten.
Bnei Brak är en tätbefolkad stad som ligger bara en kort bilresa från Tel Aviv. Staden befolkas nästan uteslutande av ultraortodoxa judar, vilket skapar ett samhälle som fungerar på ett helt annat sätt än den sekulära grannstaden.
Här tillbringar tusentals män sina dagar med att studera religiösa texter. Lokala butiker säljer endast enkla mobiltelefoner utan internetuppkoppling. Studenterna bär traditionella svarta byxor och vita skjortor och gungar lätt fram och tillbaka medan de memorerar gamla skrifter.
Detta stillsamma liv är nu hotat. Sedan Israels grundande 1948 har ett undantag från militärtjänst skyddat dessa religiösa studenter.
Men ett beslut från Israels högsta domstol 2024 förändrade situationen. Enligt den norska tv-kanalen TV 2 upphävde domstolen det historiska undantaget eftersom det ansågs diskriminerande.
Artonårige Shimon Rozovsky har redan fått sin inkallelseorder. Han planerar att helt ignorera den. Eftersom många på hans religiösa skola riskerar att gripas av samma anledning räknar den unge studenten med att i stället få avtjäna ett kortare fängelsestraff.
En annan typ av sköld
”Vi är villiga att gå i fängelse”, sade Rozovsky till TV 2. ”Vi klarar oss inte utan Toran.”
Tonåringen ägnar upp till tio timmar om dagen åt att studera dessa texter på sin yeshiva. Han är övertygad om att de religiösa studierna utgör en andlig sköld för nationen. Hans samfund betraktar denna djupa hängivenhet som likvärdig med det fysiska skydd som soldater erbjuder på slagfältet.
Nästan alla hans klasskamrater riskerar också att gripas. Ändå vet de att ett vanligt fängelsestraff normalt bara är 21 dagar. Det upplevs som betydligt lättare att uthärda än tre års aktiv militärtjänst.
Rozovsky förklarar sin övertygelse: ”Vi tror att Toran upprätthåller hela världen. Om ingen studerade den skulle världen förgås på ett ögonblick.”
Växande befolkning och familjer
Den ultraortodoxa gemenskapen utgör cirka 14 procent av Israels befolkning, och gruppen växer i rekordfart. Att skaffa barn betraktas som det allra första budet i deras heliga skrift. Menachem Eisbach, som är far till åtta barn, hoppas snart kunna utöka sin familj betydligt.
”Vi vill ha minst 18 barn”, förklarade han för TV 2. ”Vi känner att det är en stor kallelse.”
Han tillade att hans fru delar detta ambitiösa mål. Kvinnorna i deras gemenskap uppfostras till att värdesätta stora familjer, och det förekommer till och med en viss tävlan kring detta.
Eisbach insisterar på att studier av de heliga skrifterna är den enda vägen till varaktig fred i regionen. Han ser sina dagliga böner som en andlig sköld som skyddar människor långt utanför landets gränser. Han förklarar: ”Vi tror att när vi växer här i landet och ökar våra studier av Toran, kommer vi inte längre att behöva en armé för att föra krig.”
Den sekulära frustrationen
Bara en kort bilresa bort, i Tel Aviv, ser sekulära tonåringar helt annorlunda på situationen. Tre vänner sitter på ett soligt kafé.
De förbereder sig för att påbörja sin obligatoriska militärtjänst nästa vecka. Lena, Yali och Liron tycker att det är djupt orättvist att de måste bära denna tunga börda utan att alla förväntas göra samma uppoffring.
”Ingen frågade mig om jag ville, för detta är en plikt vi alla har”, sade artonåriga Yali till TV 2. ”När vi måste göra det, måste de också göra det.”
De unga kvinnorna avvisar helt tanken på att religiösa studier fungerar som en andlig sköld. De påpekar att soldater utsätts för verkliga fysiska faror varje dag.
De anser att situationen präglas av en tydlig dubbelmoral. Därför tycker gruppen att alla som vägrar inställa sig till militärtjänst bör förlora sina statliga förmåner.
Opinionsundersökningar som nyligen genomförts av Israel Democracy Institute visar att 72 procent av de judiska respondenterna stöder att ultraortodoxa judar kallas in till militärtjänst. Debatten skakar nu regeringen på högsta nivå. Samtidigt som militären söker nya rekryter fortsätter klyftan mellan de två grupperna att växa.
