Arbetare, se upp: AI kanske inte tar ditt jobb – men den kan ta kontrollen över det

Cory Doctorow är en kanadensisk-brittisk författare och teknikkritiker, känd för att skriva om digitala monopol, onlineplattformar och hur stora teknikföretag förändrar vardagslivet.

I en intervju med The Guardian menar han att den offentliga diskussionen om AI ofta glider över i dramatiska farhågor om medvetna maskiner, samtidigt som den omedelbara påverkan på arbetslivet får mindre uppmärksamhet.

Hans varning är att arbetsgivare kan använda AI för att minska sitt beroende av kvalificerad personal, facklig organisering och professionella bedömningar.

Resultatet blir kanske inte att människor ersätts rakt av med programvara, utan snarare en gradvis utveckling där medarbetarna fortfarande är oumbärliga, men förlorar inflytande över hur deras arbete mäts, värderas och bedöms.

Den oron ligger i linje med en bredare arbetsmarknadsdebatt. Internationella arbetsorganisationen (ILO) konstaterade i en rapport från 2023 att generativ AI sannolikt kommer att förändra arbetsuppgifter inom yrken snarare än att helt ersätta yrkesroller. Samtidigt betonade organisationen behovet av politik för god arbetskvalitet, rättvisa omställningar och reglering.

Investeringsfebern fortsätter att växa

Doctorow ser den enorma tillströmningen av kapital till AI som ett varningstecken:

”När jag skrev den här boken [förra året] var det en bubbla på 700 miljarder dollar. Nu är det en bubbla på 1,4 biljoner dollar”, sade han till The Guardian.

Boken heter The Reverse Centaur’s Guide to Life After AI och är Doctorows nya verk om hur automatisering kan förvandla människor till stödsystem för maskiner.

Den centrala bilden är den ”omvända kentauren”: inte en arbetstagare som blir starkare med hjälp av teknik, utan en människa som tvingas övervaka, korrigera eller betjäna ett automatiserat system.

En kundtjänstmedarbetare som rättar chatbotars fel, en lageranställd som styrs av algoritmiskt satta mål, en jurist som granskar opålitliga juridiska sammanfattningar eller en redaktör som städar upp maskinskrivna texter passar alla in i den modellen.

I samtliga fall framställs tekniken som den stora innovationen, medan människan finns kvar i bakgrunden för att hantera misstagen, pressen och ansvaret.

Den bilden utmanar den optimistiska berättelsen där maskiner tar över de tråkiga arbetsuppgifterna och lämnar människorna med mer meningsfulla roller.

Enligt Doctorows tolkning kan programvaran få auktoriteten, medan människan bredvid får bära pressen och ansvaret när tidsfrister missas, kunder klagar eller automatiserade rekommendationer misslyckas.

Samma mönster kan även uppstå i enklare kontorsjobb. En junioranställd kan få i uppdrag att granska sammanfattningar, mejl eller rapporter som genererats av programvara – men utan den upplärningstid som tidigare hjälpte människor att lära sig ett yrke från grunden.

Debatten om jobben är redan här

För Doctorow handlar risken inte om magisk maskinintelligens. Den handlar om en välbekant konflikt på arbetsplatsen kring löner, övervakning, bemanning och ansvar.

Det är relevant även i länder med mycket olika arbetsrättsligt skydd. På arbetsplatser med stark facklig organisering kan anställda ha möjlighet att förhandla om hur AI-verktyg införs. På svagare arbetsmarknader kan personalen ha betydligt mindre utrymme att ifrågasätta nya övervakningssystem, högre arbetstakt eller plötsliga förändringar av arbetsbeskrivningar.

Effekterna kan också bli ojämnt fördelade. Administrativa, kontorsbaserade och kundnära yrken kan komma att förändras snabbare än arbeten som kräver fysisk närvaro, personlig omsorg eller bedömningar på plats.

Doctorows bredare varning är att en AI-krasch inte skulle stanna vid riskkapital eller aktiekurser.

Om marknaden vänder kan uppsägningar, offentliga budgetar och sociala skyddsnät alla bli en del av följderna.

Källor: Intervju i The Guardian med Cory Doctorow; Internationella arbetsorganisationen (ILO).