Inte på vår bakgård: Energitörstiga AI-datacenter väcker ilska från Skottland till Texas

Artificiell intelligens må nå användarna genom programvara, men ökad beräkningskapacitet kräver att industriella anläggningar fyllda med servrar, kylutrustning och elektrisk infrastruktur byggs. I Skottland har omfattningen av de föreslagna projekten förvandlat vad som tidigare kunde ha varit en specialiserad planeringsfråga till en betydligt bredare samhällsdebatt.

I en resolution som Scottish National Partys nationella råd antog i juli, och som rapporterades av The Guardian, uppgavs att 24 hyperskaliga projekt befann sig i olika planeringsfaser. Tillsammans skulle förslagen kunna kräva mer än en och en halv gång Skottlands maximala elförbrukning.

Ett av de mest uppmärksammade projekten är en föreslagen anläggning på 600 megawatt i Auchtertool, norr om Edinburgh. Omkring 1 600 invändningar hade lämnats in mot projektet, samtidigt som motstånd också har vuxit fram mot projekt nära Airdrie och Larbert. Farhågorna gäller allt från el- och vattenförbrukning till buller, utsläpp och den stora omfattningen av de industribyggnader som föreslås i närheten av befintliga samhällen.

Lesley Backhouse, en lokalpolitiker som engagerat sig i motståndet mot utbyggnaden, beskrev omfattningen av förslagen som ”extrem överexploatering”.

Det offentliga trycket har redan lett till förändringar av regelverket. Stora anläggningar på över 50 megawatt omfattas nu av ytterligare krav på att regeringen ska underrättas, medan miljökonsekvensbedömningar krävs under vissa omständigheter.

Elbehovet förändrar förutsättningarna

Energifrågan har hamnat i centrum för debatten eftersom den senaste generationens datacenter kan kräva el i en omfattning som sällan förknippas med enskilda kommersiella projekt.

I Storbritannien råder redan hård konkurrens om anslutningar till elnätet, vilket har fått vissa utvecklare att överväga egen elproduktion eller reservsystem. Sådana lösningar kan omfatta gaseldade kraftverk och ett stort antal dieselgeneratorer, vilket delvis förskjuter debatten från frågan om det finns tillräckligt med el till hur den ska produceras.

En analys från den ideella organisationen Foxglove, som rapporterades av The Guardian, granskade två föreslagna anläggningar i Buckinghamshire och Bedfordshire. Foxglove uppskattade att de fullt utbyggda skulle kunna ge upphov till mer än 4,5 miljoner ton koldioxidutsläpp per år, jämfört med de 3,9 miljoner ton som hänfördes till ExxonMobils brittiska verksamhet 2023. De två anläggningarna skulle tillsammans kräva 1,3 gigawatt el, och planerna omfattade även gaseldad elproduktion på plats.

Texas ger en annan bild av den möjliga omfattningen. Guvernör Greg Abbotts kansli uppgav att ERCOT behandlade ansökningar om anslutning till delstatens huvudsakliga elnät motsvarande mer än 474 gigawatt, mer än fem gånger delstatens rekordnotering för toppefterfrågan. Guvernörens kansli uppgav att omkring 90 procent av ansökningarna kom från datacenter. Många ansökningar kanske aldrig leder till anläggningar som tas i drift, vilket innebär att anslutningskön snarare är ett mått på utvecklarnas intresse än en prognos över den faktiska förbrukningen.

Abbott beordrade därefter en granskning av datacenterprojekt innan ytterligare anslutningar kan godkännas.

Väljarna påverkar utbyggnadspolitiken

Infrastrukturdebatten blir alltmer synlig vid valurnorna.

En undersökning som publicerades i mars av Gallup visade att 71 procent av amerikanerna motsatte sig att ett AI-relaterat datacenter skulle byggas i deras område. Nästan hälften, 48 procent, uppgav att de var starkt emot det. En majoritet motsatte sig lokal utbyggnad oavsett politisk tillhörighet, åldersgrupp, inkomstnivå och utbildningsnivå.

Utah bjöd på ett tydligt exempel i valet i juni. Delstatssenatens ordförande J. Stuart Adams förlorade Republikanernas primärval efter flera månaders kontroverser kring ett stort datacenterprojekt som han hade stött. The Salt Lake Tribune beskrev hur Adams gick in i valet med efterverkningarna av projektet som en belastning, vilket gjorde resultatet till ett av de tydligaste tecknen på att infrastrukturpolitik kan bli en belastning i val.

New York har gått längre genom åtgärder på delstatsnivå. Guvernör Kathy Hochul undertecknade i juli en exekutiv order som införde ett ettårigt moratorium för nya hyperskaliga datacenter. Därmed pausas utfärdandet av delstatliga miljötillstånd tillfälligt medan myndigheterna tar fram ett nytt regelverk.

Hon sade att utbyggnaden riskerade att ”driva upp elräkningarna” och ”utarma våra naturresurser”.

Sysselsättningen är en annan del av den lokala kalkylen. The Wall Street Journal rapporterade att omkring 1 500 arbetare deltog i byggandet av Stargate-anläggningen i Abilene i Texas, medan omkring 100 heltidsanställda väntades driva den efter färdigställandet.

De ekonomiska fördelarna är fortfarande svåra att mäta

Teknikföretagen har tydliga skäl att efterfråga ytterligare kapacitet. Mer avancerade system kräver enorma mängder specialiserade processorer, samtidigt som en bredare användning av kodningsverktyg, automatiserade assistenter och andra tjänster ökar efterfrågan på beräkningsresurser.

Det som fortfarande är osäkert är om de bredare ekonomiska vinsterna i slutändan kommer att motsvara den infrastruktur som byggs.

Datacenter kan generera bygguppdrag, skatteintäkter och investeringar under uppförandet. På längre sikt kan deras sysselsättningseffekt däremot vara begränsad jämfört med fabriker, kontor eller andra verksamheter på motsvarande markyta. Elbehovet kan dessutom innebära att kostnader för ytterligare elproduktion, överföring och elnätsutbyggnad blir en del av förhandlingarna mellan utvecklare, tillsynsmyndigheter och lokala myndigheter.

Konsekvenserna sträcker sig längre än till de enskilda lokalsamhällena. Utgifter för halvledare, kraftutrustning och datoranläggningar har blivit en viktig del av de stora teknikföretagens investeringsplaner. Leverantörer, energibolag och finansmarknader blir därför i allt högre grad exponerade mot förväntningar på att efterfrågan ska fortsätta växa.

För boende i närheten av de föreslagna anläggningarna kan dessa finansiella kopplingar framstå som avlägsna. På planeringsmöten ligger fokus i stället på mätbara förändringar i närområdet: ytterligare elinfrastruktur, vattenbehov, användning av mark för industriverksamhet, reservkraft och hur många permanenta arbetstillfällen som sannolikt blir kvar när byggarbetarna har lämnat platsen.

Från Skottland till Texas stöter föreslagna datacenter på hinder som inte kan lösas enbart med pengar. Lokala protester, hårdare miljögranskning och politiskt motstånd börjar påverka var projekten kan genomföras.

Källor: The Guardian, Gallup, The Wall Street Journal, The Salt Lake Tribune, Office of the Texas Governor