Mimmo Wiestål Fischetti
Donald Trump har åter väckt storm i Europa efter nya uttalanden om att USA borde ta kontroll över Grönland. Den amerikanske presidenten kopplar sina ambitioner till “nationell säkerhet” och påstår att ryska och kinesiska fartyg rör sig runt ön – men i Danmark och EU ses utspelet som en direkt provokation mot en nära allierad.
Konflikten skärps i ett läge där världen redan skakats av USA:s dramatiska operation i Venezuela, där landets president Nicolás Maduro fördes bort i en amerikansk räd. Flera europeiska ledare varnar nu för att Trumps hårda linje riskerar att spilla över på andra delar av den transatlantiska relationen. Enligt Euronews är operationen i Venezuela hårt ifrågasatt juridiskt och väckte kritik om brott mot internationell rätt.
“Vi behöver Grönland” – Trumps argument bygger på säkerhet
Trump har de senaste dagarna återigen sagt att USA “behöver Grönland” av försvarsskäl och pekat på Arktis som ett strategiskt område. Hans budskap är att läget i norr har förändrats: fler fartyg rör sig i området och konkurrensen om inflytande hårdnar.
Det är inte första gången Trump siktar på Grönland. Redan tidigare har han talat om ön som strategiskt viktig – och i slutet av 2025 utsåg han enligt CBS News Louisianas guvernör Jeff Landry till särskilt sändebud för Grönland. Landry skrev i sociala medier att han såg uppdraget som ett “volontärjobb” för att göra Grönland till en del av USA, något som väckte starka reaktioner i Danmark.
Därför är Grönland så viktigt: militär, Arktis – och resurser
Bakom dramatiken finns tre konkreta skäl till att Grönland lockar Washington:
1) En nyckelpunkt i Arktis
Grönland ligger mitt i en region som snabbt får ökad betydelse. Smältande isar öppnar gradvis fler rutter, vilket gör Arktis till en framtida motorväg för global handel och militär närvaro. Det innebär att den som kontrollerar infrastrukturen i området kan påverka både sjöfart och säkerhet.
2) USA finns redan på plats
USA har haft ett försvarssamarbete med Danmark kring Grönland sedan 1951 och driver den viktiga basen Pituffik Space Base (tidigare Thule). Basen har en central roll för missilvarning och rymdövervakning, och där tjänstgör runt 150 amerikanska personer, enligt Space.com och den amerikanska rymdstyrkans egen information.
3) Jakten på mineraler och framtida affärer
Flera bedömare menar att Trumps hårda retorik inte bara handlar om militär strategi. Det handlar också om naturresurser och kommersiella möjligheter. Arktis tros innehålla betydande mineral- och energitillgångar – även om utvinningen är tekniskt svår och dyr.
Det är den kombinationen som gör Grönland explosivt: en plats där säkerhetspolitik, klimatförändringar och råvarujakt smälter samman.
Danmark och EU sätter ner foten: “Ni har ingen rätt”
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har svarat med sin tydligaste markering hittills. Budskapet: USA måste sluta tala om att “ta över” Grönland och det finns ingen juridisk grund för en annektering.
Även andra europeiska ledare har ställt sig bakom Danmark. Frankrike har uttryckt solidaritet och varnat för att gränser inte kan ändras med hot eller tvång, och Sverige har betonat att det bara är Danmark och Grönland som kan besluta om territoriet.
EU har tidigare kritiserat Trumps utspel om Grönland, och den här gången kommer reaktionen i ett läge där Europa redan upplever att relationen till USA är mer oförutsägbar.
Därför skakar det NATO – och vad Europa kan göra
Det som oroar många i Europa är inte bara orden, utan själva signalen: att USA öppet pressar en allierad om territorium.
I NATO bygger hela idén på att medlemsländer inte hotar varandra – utan försvarar varandra. Om USA driver en linje som uppfattas som tvång eller utpressning, riskerar det att urholka tilliten i alliansen.
Samtidigt pekar flera analytiker på att en faktisk militär annektering är osannolik. Det mer sannolika scenariot är påtryckningar: ekonomiska, diplomatiska och kommersiella krav som kan tvinga fram eftergifter – exempelvis mer amerikansk tillgång till baser, hamnar eller råvaruprojekt.
Europa har ändå vissa verktyg. Enligt analyser från Atlantic Council handlar det om att svara snabbt och samlat, och att koppla Grönlandsfrågan till bredare förhandlingar med USA – handel, säkerhet, investeringar och försvar.
Grönland kan bli en testfråga för hela Europa
Trumps Grönlandsutspel är mer än en diplomatisk bråkstorm. Det är ett test av Europas sammanhållning, av NATO:s trovärdighet och av hur långt USA är berett att gå i en mer aggressiv geopolitisk linje.
I en tid där Arktis snabbt förändras och stormaktsrivaliteten växer kan Grönland bli den punkt där Europas relation till USA tvingas in i en helt ny fas.
