EU-kommissionen presenterar en omfattande militär strategi för att rusta unionen inför framtida konflikter. Enligt ett utkast som Politico tagit del av har EU-länderna fem år på sig att bli redo – och målet är tydligt: Europa ska kunna försvara sig självt senast år 2030.
Just nu läser andra
EU-kommissionen presenterar en omfattande militär strategi för att rusta unionen inför framtida konflikter. Enligt ett utkast som Politico tagit del av har EU-länderna fem år på sig att bli redo – och målet är tydligt: Europa ska kunna försvara sig självt senast år 2030.
EU:s nya försvarsplan – ett svar på Putins krig och Trumps tvekan

Den nya strategin, kallad Defence Readiness Roadmap 2030, är ett tydligt tecken på EU:s växande roll inom försvarspolitiken. Planen ses som ett direkt svar på Vladimir Putins krig i Ukraina och USA:s president Donald Trumps osäkra hållning till Europas säkerhet.
I dokumentet står det:
”Till år 2030 måste Europa ha en tillräckligt stark försvarsställning för att trovärdigt avskräcka sina motståndare och kunna svara på angrepp.”
Gemensamma vapenköp och stärkt försvarsindustri

EU-kommissionen vill få medlemsländerna att köpa vapen gemensamt och har satt ett mål att 40 procent av all försvarsmateriel ska upphandlas i gemensamma kontrakt till slutet av 2027 – en fördubbling mot idag.
Dessutom ska minst 55 procent av alla vapeninköp komma från EU- och ukrainska företag till 2028, och 60 procent till 2030. Syftet är att minska beroendet av amerikanska och asiatiska leverantörer.
Nio områden där EU måste stärkas

Läs också
Planen pekar ut nio kritiska områden där EU måste täppa till luckor:
luft- och robotförsvar, militär rörlighet, artilleri, cyber- och AI-försvar, drönare och motdrönare, markstridssystem, marina styrkor, ammunition och så kallade ”enablers” som stödsystem och logistik.
Ukraina spelar en central roll i strategin. Landet ska bli ett ”stålpiggt igelkottland” – tungt beväpnat och självförsörjande – för att kunna avskräcka framtida ryska attacker.
Tre nyckelprojekt: östlig mur, luftsköld och rymdförsvar

Planen innehåller tre stora initiativ som ska godkännas av EU-ledarna innan årets slut:
- Eastern Flank Watch – integrerar mark-, luft- och motdrönarförsvar längs EU:s östra gräns.
- European Air Shield – bygger upp ett flerskiktat luftförsvar över hela Europa.
- Defence Space Shield – ska skydda EU:s satelliter och rymdinfrastruktur.
För att nå målet till 2030 ska alla prioriterade projekt starta senast 2026, och de mest brådskande luckorna vara täckta till 2028.
800 miljarder euro i militär satsning

EU räknar med att kunna mobilisera upp till 800 miljarder euro i försvarsfinansiering. Det inkluderar bland annat:
– 150 miljarder i SAFE-låneprogrammet för vapen
– 1,5 miljarder till det nya European Defence Industrial Programme
– samt pengar från European Defence Fund och nästa långtidsbudget som väntas antas 2027.
Läs också
Trots den gemensamma satsningen understryker planen att medlemsländerna fortsatt har full suveränitet över sitt eget försvar.
Splittring mellan medlemsländer

Alla länder är dock inte helt nöjda.
Tyskland betonar att planen måste ”underlätta för medlemsländerna att nå sina nationella och internationella försvarsmål”.
Sverige, som också lämnat synpunkter, vill att resultatet mäts i konkreta framsteg snarare än i hur många gemensamma verktyg som används.
Samtidigt försöker kommissionen lugna länder i södra Europa, som Italien och Spanien, genom att även lyfta hot från Mellanöstern och Afrika – inte bara från öst.
Samarbete med NATO avgörande

EU försäkrar att alla nya projekt ska samordnas med NATO. Både alliansen och flera medlemsländer oroar sig annars för att EU:s initiativ kan skapa dubbla strukturer och försvåra gemensamma försvarsplaner.