Mimmo Wiestål Fischetti
84 EU-parlamentariker från högergruppen vill att Europaparlamentet markerar mot politiskt våld efter morden på den amerikanske konservative aktivisten Charlie Kirk och den ukrainska flyktingen Iryna Zarutska. Resolutionen kan komma upp till omröstning i oktober.
Bakgrunden: Två mord som skakat både USA och Europa
Den 10 september sköts den amerikanske politiske debattören Charlie Kirk till döds i Utah. Redan i augusti mördades den ukrainska flyktingen Iryna Zarutska i North Carolina genom en knivattack. Båda händelserna har väckt starka reaktioner, inte minst från USA:s president Donald Trump som fördömt morden.
Också i Europa har reaktionerna varit tydliga. Italiens premiärminister Giorgia Meloni kallade mordet på Kirk ”en djup sår för demokratin”, medan Europaparlamentets talman Roberta Metsola beskrev dådet som ”ett absolut fruktansvärt attentat”. Det rapporterar Euro News.
Strid i parlamentet om tyst minut
Frågan tog sig redan förra veckan in i plenisalen i Strasbourg. En ledamot från Sverigedemokraterna begärde en tyst minut för att hedra Kirk – men nekades av parlamentets vice talman, socialdemokraten Katarina Barley.
Det avvisandet har fått flera högerledamöter att gå längre och nu driva på för en officiell resolution. Den skulle inte bara uttrycka solidaritet med offrens familjer, utan också slå fast en tydlig linje mot politiskt och extremistiskt våld.
Italienska ledamöter bakom initiativet
Förslaget har lagts fram av två italienska EU-parlamentariker från ytterhögergruppen Patriots for Europe, Susanna Ceccardi och Paolo Borchia (Lega).
”De här brutala morden skakar våra samveten och visar hur politiskt våld och ideologiskt hat kan slå urskillningslöst”, skriver de i ett gemensamt uttalande, citerat av Euronews.
I resolutionstexten betonas också att medier har ett ansvar att rapportera om den här typen av dåd ”ärligt och utan att tona ner eller undertrycka information”.
Stöd från flera högergrupper
Förutom PfE-gruppen har även ledamöter från de konservativa och reformisterna (ECR) ställt sig bakom initiativet. Bland dem finns polacken Dominik Tarczynski, italienaren Carlo Fidanza och svenske Charlie Weimers.
Totalt har 84 ledamöter undertecknat resolutionen.
Nästa steg: Kan nå plenisalen i oktober
Förslaget ska nu granskas av talmannen Roberta Metsolas kansli. Därefter är det upp till Konferensen av gruppledare – där samtliga partigrupper i parlamentet finns representerade – att besluta om frågan ska tas upp på dagordningen för nästa plenarsession i Strasbourg den 6–9 oktober.
Andra partigrupper har fått frågan på sitt bord och väntas inom kort meddela sina ståndpunkter.
