Mimmo Wiestål Fischetti
Ett europeiskt-ukrainskt motdrag har snabbt förändrat spelplanen i Trumps fredsprocess för Ukraina. Efter hård kritik mot ett första amerikanskt utkast har Kiev, tillsammans med flera EU-länder, lagt fram ett eget 28-punktsförslag.
USA har därefter arbetat in stora delar av invändningarna i ett uppdaterat ramverk. Nu är nästa steg avgörande: hur Ryssland reagerar. Enligt SVT och Reuters pågår intensiva samtal i Genève och tonen från väst är försiktigt hoppfull, skriver VG.
Ett motförslag som ska flytta tyngdpunkten
Den fredsplan som Donald Trump presenterade förra veckan – framtagen i dialog med Moskva – möttes av starka reaktioner i USA och Europa. Kritiker menade att utkastet i praktiken låg nära ryska krav, bland annat genom att pressa Ukraina till territoriella eftergifter och kraftigt minska sin armé. Det framgår av flera internationella rapporter om planens innehåll, enligt Al Jazeera.
Som svar har Ukraina och europeiska huvudstäder enats om ett alternativ. Syftet har varit att få in ukrainska röda linjer i processen och ge USA ett tydligare underlag som inte uppfattas som en ensidig eftergift till Kreml. Enligt Reuters-baserade uppgifter har Storbritannien, Frankrike och Tyskland haft en ledande roll i att formulera det europeiska paketet, enligt VG.
USA backar delvis – och ser ”framgångar”
Efter att motförslaget bordlagts har Washington tillsammans med Kiev tagit fram ett reviderat ramverk. SVT:s USA-korrespondent Carl Fridh Kleberg säger att skillnaden mot det första utkastet är tydlig:
– Det pekar på att Ukraina har nått stora framgångar i processen.
Samtidigt betonar han att diplomatins logik ofta kräver optimism i ett sådant läge – även när utgången är långt ifrån säker.
Norborg: Putin lär inte ge sig frivilligt
SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg beskriver Trumps första 28-punktsplan som en ”önskelista från Moskva” – en typ av förslag han menar att världen sett flera gånger förut i tidigare rundor av fredsdiskussioner. Att Ukraina och Europa nu sätter fram ett eget paket ser han som en nödvändig upprepning: väst måste visa USA vad som är politiskt och militärt möjligt för Kiev.
Han pekar också på osäkerheten kring Vita husets linje:
– Problemet är att det i stort sett inte finns någon utrikespolitik i Vita huset och vi vet aldrig åt vilket håll det lutar, och där är vi nu, säger han.
Norborg tvivlar på ett snabbt genombrott så länge Ryssland tror sig ha övertaget i kriget. För att Moskva ska acceptera ett avtal krävs press, menar han:
– För att Putin ska böja sig måste han tvingas.
Och han varnar för en dramatisk fortsättning:
– Vi har en dramatisk vecka framför oss, men kriget kommer att fortsätta.
Skarpa skillnader i kärnfrågorna
Trots att båda spåren kallas ”28-punktsplaner” finns tydliga skillnader mellan Trumps ursprungliga förslag och det europeisk-ukrainska motförslaget.
I Trumps plan ingår bland annat att Ukraina skulle ge upp ockuperade områden, reducera sitt försvar kraftigt, låta ryska få officiell status och definitivt avstå Nato-medlemskap.
Motförslaget från Ukraina och Europa skjuter på territoriella förhandlingar tills efter en vapenvila, kräver säkerhetsgarantier som påminner om Natos artikel 5 och vill att frysta ryska statstillgångar ska användas till Ukrainas återuppbyggnad. Enligt Reuters-uppgifter vill Europa även att Ukraina ska behålla större militär handlingsfrihet än vad Trumps utkast medgav, rapporterar VG.
Ett konkret exempel gäller arméns storlek. I Europas version föreslås en fredstida begränsning på 800 000 soldater, medan Trumps plan talar om 600 000.
Nästa stopp: Moskvas besked
Nu återstår den svåraste delen. Ryssland har ännu inte gett ett tydligt svar på det uppdaterade ramverket, och flera experter tvivlar på att Putin är redo att acceptera ett avtal som inte innebär i praktiken ukrainsk kapitulation. Enligt Reuters är det just den punkten som kan fälla hela processen.
För Ukraina och Europa är målet att hålla USA kvar i en linje som inte underminerar landets suveränitet. För Trump handlar det samtidigt om att kunna visa resultat snabbt. De kommande dagarna kan därför bli avgörande – men som Norborg konstaterar: även en positiv rörelse betyder inte fred i morgon.
Källor: VG, SVT Nyheter, Al Jazeera, Reuters
