USA:s underrättelsechef Tulsi Gabbard vägrade svara på en central fråga om Iran under en uppmärksammad utfrågning i senaten.
Just nu läser andra
Uttalandet väcker nu ny kritik mot hur hotbilden bakom kriget i Mellanöstern har presenterats.
Ville inte säga om hotet var akut
Under förhöret fick Gabbard frågan om Iran utgjorde ett ”omedelbart hot” när USA gick till angrepp.
Men hon gav inget tydligt svar.
I stället sa hon att det är upp till presidenten – inte underrättelsetjänsten – att avgöra vad som räknas som ett akut hot, enligt uppgifter från bland annat The Guardian.
Det beskedet möttes av skarp kritik från flera senatorer, som menar att just underrättelsetjänstens uppgift är att göra oberoende hotbedömningar.
Läs också
Uppgifter går emot krigets motiv
Samtidigt framkom nya uppgifter som ytterligare komplicerar bilden.
Enligt Gabbards egen underrättelserapport har Iran inte återupptagit sitt kärnvapenprogram efter tidigare attacker, enligt The Times of India.
Det går på tvärs med delar av den politiska retoriken som använts för att motivera kriget.
Gabbard bekräftade också att Irans kärnanläggningar slagits ut kraftigt och att landets militära kapacitet har försvagats – men att regimen fortfarande sitter kvar.
Intern splittring i USA
Frågan har också lett till sprickor inom den amerikanska säkerhetsapparaten.
Läs också
En högt uppsatt chef inom kontraterrorismen avgick nyligen i protest mot kriget.
Han menade att Iran inte utgjorde något omedelbart hot och att konflikten drivits av politiska påtryckningar, rapporterar New York Post.
Även i senaten ifrågasätts nu om underrättelser har tolkats – eller presenterats – på ett sätt som passar den politiska linjen.
Pressen ökar på Vita huset
Utfrågningen sätter ytterligare press på Vita huset att förklara grunden för beslutet att gå i krig.
Samtidigt står det klart att bilden av Iran är mer komplex än tidigare.
Läs också
Ett land vars militära kapacitet slagits tillbaka – men där hotet på längre sikt fortfarande bedöms finnas kvar.
Frågan som nu hänger i luften:
Var hotet tillräckligt akut för att motivera kriget – eller inte?