McDonald’s blev Donald Trumps symbol på folklighet – nu känns menyn som en lyx för många

“Some people believe me and some don’t, so I keep that,” säger Teeling.

När Trump dök upp här den 20 oktober 2024 och delade ut pommes var poängen tydlig: han ville visa att han förstod vardagsväljare som tyckte att ekonomin under Biden-Harris inte fungerade, enligt bland andra MPR News och TIME. Nu riskerar samma symbol att slå tillbaka.

“Affordability” – ordet som biter sig fast

Inför mellanårsvalet 2026 är ekonomin åter en huvudfråga. En ny mätning visar att Trumps stöd på just ekonomin är lågt: bara 31 procent uppger att de gillar hur han hanterar den, enligt en färsk AP-NORC-undersökning via AP. Politico beskriver samtidigt hur missnöjet med vardagskostnaderna pressar Republikanerna när valåret närmar sig.

Samtidigt går det att hitta motstridiga signaler i siffrorna. Trump lyfter gärna bränslepriser och börs, men för många väljare landar ekonomin i en enklare fråga: vad kostar det att fylla matkassen?

Matpriserna rör sig åt olika håll – och väljarna märker det

Det är inte en enhetlig bild. NBC:s prisbevakning av vanliga varor (baserad på kassadata från NielsenIQ) visar hur vissa varor faller medan andra fortsätter uppåt, enligt en återpublicering hos Yahoo Finance. Den typen av “blandad” utveckling gör kommunikationen svår: människor kan se billigare varor i hyllan – men också sådant som fortfarande sticker iväg.

Det blir extra känsligt när budskapet från Vita huset låter som att problemet inte finns. Trump har till exempel kallat affordability-frågan för en “hoax”, samtidigt som han på sociala medier hävdat att priserna “coming down fast”, enligt uppgifter i amerikanska medier.

Powell-varningen: tullar kan pressa upp inflationen

En annan komplikation är tullpolitiken. Federal Reserves ordförande Jerome Powell har varnat för att Trumps tullar riskerar att driva upp inflationen och tynga tillväxten, enligt Investopedia. När centralbanken signalerar att politiken kan göra livet dyrare blir det svårare för presidenten att samtidigt sälja in en berättelse om snabb lättnad i hushållens ekonomi.

Jobben och oron: “They didn’t vote for the layoffs”

I reportaget från Feasterville beskriver en 76-årig stamkund (som vill vara anonym) hur han tvingats ändra vanor:
“I used to eat a lot of beef; I can’t afford that.”

Han pekar också på arbetsmarknaden. I september 2025 låg arbetslösheten på 4,4 procent – den högsta nivån på flera år, enligt rapportering om BLS-siffror hos Scripps News och sammanställningar hos USAFacts. När både priser och jobboron känns nära blir tålamodet politiskt dyrt.

McDonald’s känner av trycket – “two-tier economy”

Även McDonald’s har beskrivit läget som en “two-tier economy”, där höginkomsttagare klarar sig bättre medan låg- och medelinkomsttagare backar från småköp och snabbmat. Företagets vd Chris Kempczinski har talat om pressade kundgrupper och att trafiken från låginkomsttagare fallit, enligt Yahoo Finance och Fox Business.

Det är en obekväm spegel för en president som använde just snabbmaten som scenografi för att visa “jag är som ni”.

Strategin inför 2026: gör Trump till “valsedeln”

Bakom kulisserna verkar Vita huset räkna med att Trump måste ut och kampanja hårt – inte minst för att få hans väljare att dyka upp när han själv inte står på valsedeln. Trumps stabschef Susie Wiles har sagt att planen är att i praktiken sätta Trump “on the ballot” genom att han kampanjar som om det vore 2024 igen, enligt The Independent.

En balansakt som kräver något Trump sällan visar

För Trump handlar utmaningen nu om tonläge lika mycket som statistik: att samtidigt säga “jag ser att ni kämpar” och “min politik fungerar”. I Feasterville finns tålamodet kvar hos vissa – Teeling säger att det kan ta “a year, maybe two” – men det finns också en tydlig spricka vid kaffeborden: de som väntar och de som inte tror att priserna kommer ned.

Och när till och med en cheeseburgare börjar kännas som en kostnadsfråga, blir McDonald’s-bilden i plånboken mindre en charmig anekdot – och mer en påminnelse om ett löfte som väljarna vill se infriat.