Mimmo Wiestål Fischetti
Italiens premiärminister Giorgia Meloni skärper tonen mot oro och brott. Efter våldsamma protester i Turin har regeringen infört nya hårda säkerhetsåtgärder. Kritiker varnar för att lagarna riskerar att slå mot rätten att demonstrera.
Femte dekretet på tre år
Den 5 februari presenterade Meloni ännu ett säkerhetsdekret – det femte sedan hon tog makten 2022. Med hjälp av så kallade nödförordningar kan regeringen införa lagar som gäller direkt, utan att först röstas igenom i parlamentet.
Bakgrunden är sammandrabbningar i Turin i slutet av januari. Protesterna bröt ut efter att det vänsterorienterade kulturcentret Askatasuna stängts. Under oroligheterna skadades flera poliser. En av dem attackerades med hammare.
Det rapporterar Politico.
Meloni besökte två skadade poliser på sjukhus och skrev i ett uttalande: ”We will do what is necessary to restore order in this nation.”
Varnar för ”de röda brigaderna”
Regeringen kopplar våldet till ett större hot. Justitieminister Carlo Nordio sade att syftet med åtgärderna är att förhindra ”the return of the Red Brigades” – en hänvisning till den vänsterextrema terrorgrupp som var aktiv i Italien på 1970- och 80-talet.
Meloni beskriver inte händelserna som isolerade incidenter. Hon talar om organiserad brottslighet och politiserat våld. I fallet Turin betonade hon att regeringen inte riktar in sig på fredliga demonstranter utan på ”organized criminals”. Hon har också kallat demonstranter mot vinter-OS för ”enemies of Italy and Italians”.
Kraftigt utökade polisbefogenheter
De nya reglerna innebär omfattande förändringar:
- Poliser får ett så kallat ”legal shield”, ett rättsligt skydd mot utredningar när de ”carrying out their duties”.
- Utökad rätt att visitera personer.
- Möjlighet till förebyggande frihetsberövande i upp till tolv timmar.
- Skärpta regler kring knivinnehav.
- Särskilda ”red zones” där personer som rapporterats för brott de senaste fem åren kan avlägsnas.
President Sergio Mattarella har dock varnat för att delar av paketet kan strida mot grundlagen och har bett regeringen att skriva om vissa bestämmelser.
Oppositionen: ”Dödar friheten”
Motståndet är hårt från oppositionen. Den tidigare premiärministern Giuseppe Conte, som leder Femstjärnerörelsen, anklagar Meloni för att vilja ”prevent the expression of dissent”.
Elly Schlein, partiledare för mitten-vänsterpartiet Demokratiska partiet, kallar lagarna ”freedom-killing” och säger att partiet är ”worried by the weaponization” av aktuella händelser från statens sida.
Domenico Carretta, kommunalråd i Turin för Demokratiska partiet, menar att regeringen reagerar på ”gut reactions and the urgency of the moment rather than getting to the root of the problems”.
”There is a risk of criminalizing the very act of taking to the streets,” säger han.
Brotten minskar – men retoriken skärps
Enligt inrikesdepartementets egna siffror har antalet mord minskat med 15 procent under 2025 jämfört med året innan. Statistikmyndigheten ISTAT visar att den totala brottsligheten ligger på samma nivå som 2018, före pandemin.
Italo Di Sabato från organisationen Osservatorio Repressione menar att säkerhetsdekreten främst är politiska markeringar. Han beskriver dem som ”an exercise in propaganda around the word ‘security’”.
Meloni själv säger att hon vill bygga en stat som ”defends those who defend us and that restores security and freedom to citizens”.
Frågan som nu splittrar Italien är var gränsen går – mellan att skydda ordningen och att inskränka rätten att protestera.
