Mimmo Wiestål Fischetti
USA:s justitieminister Pam Bondi beordrar nu nya rättsliga steg kring den omstridda Trump–Ryssland-utredningen. En storjury ska ta ställning till om Trumps politiska motståndare försökte fabricera bevis för att koppla honom till Kreml inför valet 2016. Bakom kulisserna pekas tunga namn ut – men bevisbilden är fortfarande oklar.
Storjury kopplas in – ska granska eventuellt rättegångsunderlag
USA:s justitieminister Pam Bondi har gett klartecken till att bevis ska föras fram inför en så kallad storjury – en grupp medborgare som avgör om det finns grund för åtal. Fokus ligger inte på Trump själv, utan på de som kan ha försökt koppla honom till Ryssland i ett politiskt spel inför valet 2016, skriver BBC.
Vad storjuryn faktiskt kan leda till är ännu oklart – det saknas än så länge konkreta brottsrubriceringar eller namngivna misstänkta.
Bakgrunden: Trumps segdragna kamp mot ”Russiagate”
Donald Trump vann presidentvalet 2016 över Hillary Clinton, men stora delar av hans första mandatperiod kom att domineras av påståenden om rysk inblandning. Kritiker hävdade att Trumpkampanjen samordnade med Ryssland, något som utreddes av särskilde åklagaren Robert Mueller.
Muellers rapport slog fast att det inte fanns bevis för att Trump eller hans medarbetare samarbetat med Kreml. Däremot konstaterades att Ryssland försökt påverka valet – bland annat genom sociala medier och e-postintrång hos Demokraterna.
Gabbards anklagelser: “Ett långvarigt kuppförsök”
Diskussionen fick nytt liv när Tulsi Gabbard, USA:s nationella underrättelsechef, nyligen gick till attack mot Barack Obamas tidigare administration. Enligt henne hade Obamas säkerhetsteam i flera år försökt fälla Trump genom att politisera underrättelser om Ryssland.
Trump reagerade starkt och anklagade Obama för landsförräderi – något som i sin tur avfärdades som ”bisarrt” av Obamas talesperson. Demokraterna står fortsatt bakom den ursprungliga bedömningen från januari 2017: att Ryssland försökte skada Clinton och gynna Trump.
Nya dokument: Clinton godkände smutskastningskampanj
En bilaga från John Durhams parallella justitieutredning, som nyligen avhemligades, innehåller flera explosiva uppgifter. Bland annat ett underrättelsememo från mars 2016 där Hillary Clinton uppges ha godkänt en plan för att framställa Trump som en rysk agent.
Durham hänvisar också till vad som kan vara ryska hackade mejl, där en Clinton-rådgivare nämns i ett påstått försök att “demonisera Putin och Trump” inför valet. Enligt mejlet ska FBI ”lägga mer olja på elden” efter konventet.
Äkta mejl – eller rysk manipulation?
Uppgifterna bygger på dokument som kan ha manipulerats av ryska underrättelsetjänsten. Ingenstans i Durhams rapport fastslås att mejlen är äkta. De inblandade – Leonard Benardo från Open Society Foundations och rådgivaren Julianna Smith – säger sig inte minnas varken att ha skickat eller tagit emot meddelandet.
Durham gjorde heller ingen bedömning om FBI faktiskt deltog i någon konspiration – trots att Trump-allierade antytt det.
Ingen fällande dom – men frågetecknen kvarstår
Durhams huvudrapport från 2023 på 306 sidor kritiserade FBI:s ursprungliga utredning för att vara grundad på svaga och obekräftade uppgifter. Några åtal för konspiration har dock aldrig väckts.
Samtidigt konstaterar amerikanska myndigheter att Ryssland visserligen försökte påverka valet 2016 – men att det troligen inte ändrade valresultatet.
Rättsprocess på politisk minfält
Pam Bondis beslut att ta frågan till storjury markerar ett nytt kapitel i den redan infekterade berättelsen om Trump och Ryssland. Vad det kommer att leda till – om något – återstår att se. Men en sak är tydlig: skuggan från valet 2016 vägrar släppa taget om amerikansk politik.
