Mimmo Wiestål Fischetti
För första gången sedan invasionen av Ukraina har Nato styrkor direkt konfronterat Ryssland. När ryska drönare tog sig in över Polen blev det en dramatisk eskalering – men vad försöker Kreml egentligen uppnå, och hur långt är Nato berett att gå?
Händelsen väcker flera avgörande frågor om Rysslands strategi, Polens säkerhet och Natos förmåga att svara på moderna hot.
Vad hände i östra Polen?
Polens premiärminister Donald Tusk meddelade parlamentet att landets luftrum kränkts hela 19 gånger. Polens egna F-16-plan och nederländska F-35:or sköt ner minst fyra drönare. Fynd av vrakdelar spreds över östra Polen, och en drönare slog till och med in i ett bostadshus. Ingen skadades, skriver Politico.
Warszawa lade skulden direkt på Moskva. ”Det råder inget tvivel om Rysslands aggressiva avsikter,” sade Tusk och kallade till krismöte med Nato under artikel 4.
Var det en olycka?
Tidigare har enstaka ryska drönare ibland hamnat på Natos territorium, men aldrig i denna skala. Den polske utrikesministern Radosław Sikorski slog fast att drönarna inte kommit ur kurs av misstag, utan medvetet styrts in. Samma slutsats drogs av Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.
Analytikern Fabian Hoffmann från Oslo universitet menade att flygbanorna tyder på en medveten operation. Men Storbritanniens försvarsminister John Healey påpekade att motivet fortfarande är oklart: ”Oavsett syfte var attacken farlig, hänsynslös och ett brott mot polskt och Nato:s luftrum.”
Vad säger Kreml?
Rysslands första reaktion var att skylla på Ukraina. Moskva förnekade all inblandning och hävdade att drönarna kom från ukrainskt håll. Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdade snabbt anklagelserna och menade att västledare dagligen beskyller Ryssland utan bevis.
Försvarsministeriet i Moskva medgav dock senare att man genomfört en massiv attack mot mål i västra Ukraina, men insisterade på att Polen aldrig varit ett av målen.
Är det en del av Putins plan?
Trots president Donald Trumps misslyckade försök att sätta press på Putin har Ryssland trappat upp sina attacker mot Ukraina den senaste tiden. I helgen avfyrades över 800 drönare och robotar, varav en slog mot Ukrainas regeringsbyggnad.
Enligt bedömare är budskapet tydligt: Kreml är inte intresserat av några väststödda fredslösningar. Retade generaler och analytiker beskriver händelsen som en riskfylld provokation, med tusentals amerikanska soldater stationerade i Polen.
”Ryssland ser ett tillfälle att pressa Nato just nu, trots sin ekonomiska svaghet,” säger Hoffmann.
Vad avslöjar det om Nato:s försvar?
Även om Polen lyckades skjuta ner några drönare pekar experter på att Nato:s försvar inte är tillräckligt förberett. Att använda avancerade stridsflygplan mot billiga drönare ses som ineffektivt.
Strategiprofessorn Phillips O’Brien menade att attacken visar hur alliansen fortfarande inte är redo för det hot som står rakt framför dem – trots tre år av krig i Ukraina.
Ukraina, som dagligen möter ryska attacker, lyckas ofta stoppa hundratals drönare med betydligt enklare och billigare metoder.
Hur kan Nato svara?
Händelsen stärker uppfattningen om att Nato måste förstärka sitt luftförsvar kraftigt. Enligt experter behövs en femfaldig ökning av luft- och missilförsvar i Europa.
Förslag som diskuteras är stora gemensamma övningar för bättre samordning, skärpta regler för insatser mot ryska drönare samt en möjlig flygförbudszon över västra Ukraina – något som skulle minska risken för att ryska drönare når Nato:s gräns.
Men frågan kvarstår: vågar Nato gå längre och riskera en direkt konfrontation med Moskva – eller väljer man försiktighet?
