Det ryska drönarhotet mot Tyskland blir allt mer påtagligt. Övervakningsflygningar har utvecklats till misstänkta operationer från fartyg, och myndigheter famlar efter vem som egentligen bär ansvaret – polisen, Bundeswehr eller andra instanser. Frågan blottar en farlig lucka i landets säkerhetssystem.
Just nu läser andra
Fartyg misstänks vara baser för drönare
Hundratals ryska drönarincidenter har registrerats i Tyskland sedan årets början. Målen är både militära anläggningar och känslig civil infrastruktur, som LNG-terminaler. Problemet: när civila mål hotas är det polisen som har ansvaret – inte militären.
Enligt Euro News blev det tydligt förra helgen när polisen i Schleswig-Holstein och Niedersachsen slog till mot fraktfartyget Scanlark i Kiel-Holtenau. Enligt de regionala inrikesministrarna Sabine Sütterlin-Waack och Daniela Behrens misstänks fartyget ha använts som bas för drönaruppdrag över kritisk infrastruktur. En drönare ska till och med ha filmat ett tyskt örlogsfartyg. Ministrarna kallade insatsen ett starkt tecken på samarbete och rättsstatens kraft – särskilt viktigt för kustländer med strategiskt känsliga hamnar.
Scanlark, ett 75 meter långt fartyg, drivs av det estniska bolaget Vista Shipping Agency men är registrerat i St. Vincent och Grenadinerna. Innan Kiel låg det i Rotterdam, med Finland som nästa destination.
Rysk ”skuggflotta” under lupp
Moskva använder ofta äldre tank- och fraktfartyg för att kringgå västliga sanktioner. En internationell granskning tidigare i år visade att dessa fartyg också kan fungera som plattformar för spiondrönare i Östersjön.
Hans-Jakob Schindler, chef för Counter Extremism Project, menar att detta är fullt möjligt. Men det väcker frågan hur Tyskland ska kunna övervaka hundratals fartyg i Östersjön. Enligt honom är fullständig övervakning orealistisk – och kanske inte ens det mest effektiva sättet att hantera hotet.
Juridiska oklarheter bromsar insatser
Läs också
Vem som ska ingripa mot ryska drönare är fortfarande oklart. Bundeswehr får agera över militära mål, medan polisen ansvarar för civila. Men om drönarna skjuts upp från internationellt vatten kan inget göras förrän de korsar tyskt luftrum. Och även då är det tveksamt om den juridiska grunden är tillräckligt tydlig.
Radarstationer kan upptäcka större drönare, men små är svåra att identifiera. Över militära baser råder flygförbudszoner, men över civil infrastruktur blir situationen mer komplicerad. Här måste myndigheterna avgöra om en drönare är en reell säkerhetsrisk eller bara en privat hobbyflygare.
Lagar på is – försvaret försvagat
Det tyska inrikesdepartementet säger att samarbete mellan förbund och delstater sker löpande, men erkänner att rättsläget behöver stärkas. Den tidigare regeringen ville ändra luftsäkerhetslagen så att Bundeswehr kunde skjuta ned drönare när polisen saknar tekniska möjligheter. Förslaget stoppades dock av oppositionen och har ännu inte återupptagits av nuvarande regering.
Hotet gäller hela NATO:s östflank
Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har drönarincidenter ökat över hela Europa. I Polen kraschade nyligen en drönare med ryska markeringar nära Lublin, efter att ha korsat gränsen från Ukraina. Vid Belarusgränsen har drönarvrak med kyrilliska tecken hittats. Polen varnar för att vissa av dessa händelser kan vara rena provokationer – vilket understryker att hotet inte är begränsat till Tyskland, utan omfattar hela NATO:s östra gräns.