Mimmo Wiestål Fischetti
USA förbereder nya ekonomiska åtgärder mot Iran redan denna vecka.
Ett av Donald Trumps mest kraftfulla alternativ är att slå mot kinesiska raffinaderier och banker som hjälper till att hålla den iranska oljehandeln vid liv.
Men en sådan offensiv riskerar samtidigt att skärpa konflikten med Peking.
USA:s finansminister Scott Bessent har signalerat att nästa steg i pressen mot Iran ska gå betydligt längre än tidigare åtgärder.
I en intervju med Newsmax sade han att USA ska införa åtgärder som ”ingen har sett” när Washington försöker isolera Iran ytterligare ekonomiskt, enligt Huffpost.
Det sker efter en omfattande amerikansk sanktionskampanj.
Finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC har sedan början av 2025 riktat åtgärder mot fler än 1 000 Iranrelaterade personer, fartyg och flygplan.
Det bekräftas även av amerikanska finansdepartementets uppgifter.
Kinesiska raffinaderier kan hamna i centrum
En nyckel för Washington är den iranska oljan och framför allt dess väg till Kina.
OFAC uppgav i april att Kina köper omkring 90 procent av Irans oljeexport och att en stor del går till fristående kinesiska raffinaderier, så kallade ”teapots”.
USA har redan svartlistat flera sådana raffinaderier för deras handel med Iran.
I april sanktionerades exempelvis Hengli Petrochemical (Dalian) Refinery.
Enligt det amerikanska finansdepartementet hade raffinaderiet köpt iransk petroleum för miljardbelopp.
Samtidigt infördes sanktioner mot omkring 40 rederier och fartyg kopplade till handeln.
Nästa steg kan bli hårdare sekundära sanktioner.
De innebär att även företag utanför Iran kan straffas om de fortsätter göra affärer med sanktionerade iranska aktörer.
Problemet för Washington är att mindre kinesiska raffinaderier ofta har begränsade kopplingar till det amerikanska finanssystemet.
Därmed kan de vara svårare att påverka än stora internationella företag.
Banker kan bli ett känsligare mål
Ett betydligt mer explosivt alternativ är att rikta sanktionerna mot större kinesiska banker.
Bessent uppgav tidigare i år att två kinesiska banker hade varnats av USA för att de kunde utsättas för sekundära sanktioner om iranska pengar kunde spåras genom deras konton.
Ett sådant steg skulle kunna få större finansiella aktörer att undvika Iran.
Samtidigt ökar risken för kinesiska motåtgärder och en bredare ekonomisk konflikt mellan Washington och Peking.
Trump har ytterligare verktyg.
USA kan fortsätta jaga bolag, växlingskontor och mellanhänder som hjälper Iran runt sanktionerna. Även hårdare restriktioner mot transporter och flyg kan bli aktuella.
Mer långtgående alternativ, som en blockad av Irans landgränser, skulle kräva samarbete med flera grannländer och vara betydligt svårare att genomföra.
Bessents besked innebär därför att fokus nu riktas mot nästa vecka.
Den avgörande frågan blir om Trump väljer fler sanktioner mot mindre aktörer eller tar det betydligt känsligare steget att direkt öka pressen på stora kinesiska ekonomiska intressen.
