Mimmo Wiestål Fischetti
President Trumps avsked av USA:s främsta jobbsiffrsexpert har väckt starka reaktioner. Genom att ifrågasätta oberoende data och pressa myndigheter till lojalitet riskerar han inte bara sin trovärdighet – utan hela den ekonomiska stabiliteten.
Trump vill styra sanningen om jobben – men till vilket pris?
President Donald Trumps beslut att sparka Erika McEntarfer, chef för Bureau of Labor Statistics (BLS), har satt fart på en debatt om sanningen, makt och tilliten till amerikansk ekonomi. Orsaken? En rapport som visade svagare jobbtillväxt än väntat – och som krockade med Trumps bild av ett nytt ekonomiskt “guldålder”.
Men McEntarfers avsked var bara en del i något större. Samtidigt försöker Trump underminera Federal Reserves oberoende och på sikt forma en ekonomi där fakta kan formas efter presidentens vilja. Det här kan gynna honom politiskt på kort sikt – men hotar att förstöra det förtroende som företag, investerare och beslutsfattare har för USA:s ekonomiska statistik.
Vad händer när ingen längre litar på siffrorna?
BLS är känt som en av världens mest pålitliga statistikmyndigheter. Men när presidenten ifrågasätter dess trovärdighet för att siffrorna inte passar den politiska berättelsen, öppnar det upp för tvivel – både i USA och internationellt.
William Beach, tidigare chef för BLS, varnade i CNN för att attacken kan få långvariga konsekvenser:
”Det underminerar infrastrukturen och kan skada förtroendet för datan långsiktigt.”
Jämförelser görs redan med länder som Argentina, Grekland och Kina, där manipulerad statistik dolde djupare ekonomiska problem – och i värsta fall förvärrade dem.
Politiken över expertisen
Trumps rådgivare försvarar beslutet. De hävdar att presidenten vill ha “sina egna personer” på plats för att statistiken ska bli “mer pålitlig”. Men det väcker en oroande fråga: Vad händer om nästa rapport också visar dåliga siffror – kommer någon ny att få sparken då?
Och om siffrorna plötsligt blir bättre – kommer någon tro på dem?
Mönstret upprepar sig – från pandemin till valet
Trumps försök att kontrollera verkligheten är inget nytt. Under pandemin hävdade han att färre tester skulle “minska antalet fall”. Efter valet 2020 påstod han att det var riggat – trots att inga bevis fanns. Och nu försöker han återigen skapa sin egen version av verkligheten, den här gången kring jobbsiffror.
USA:s demokratiska grundprinciper under press
Det här handlar inte bara om statistik. Det är ett exempel på hur Trump i sin andra mandatperiod fortsätter att tänja på gränserna för presidentmakten. Hans attacker mot medier, domstolar, forskare och universitet visar en vilja att centralisera makt och marginalisera kritik.
Liknelser görs med ledare som Viktor Orbán i Ungern eller Recep Tayyip Erdogan i Turkiet – starka män som successivt urholkat demokratin i sina länder.
Ekonomisk osäkerhet inför valet
Trumps agerande sker dessutom i ett känsligt läge. Ekonomin visar tecken på avmattning, inflationen stiger och Republikanerna kämpar med vikande opinionssiffror inför mellanårsvalet.
Om investerare och företag börjar ifrågasätta integriteten i den officiella statistiken kan det leda till ökad oro – och skapa verkliga ekonomiska problem, mitt i ett valår.
Ett farligt spel med tilliten
Tilltron till offentliga institutioner är en grundpelare i ett fungerande samhälle. Genom att göra sig av med obekväma röster och sätta lojalitet före kompetens, spelar Trump ett högt spel – inte bara med sitt eget rykte, utan med hela nationens ekonomiska trovärdighet.
Och till sist återstår frågan: Om presidenten inte accepterar verkligheten – vem ska då göra det?
