Mimmo Wiestål Fischetti
USA:s Trump-administration pressar FN att ta bort formuleringar om Ukrainas territoriella integritet och rysk aggression. Förändringen ses som ett farligt avsteg från åratal av västlig enighet och kan ge Kreml ny vind i seglen.
Vita huset vill tona ner Rysslands ansvar
Enligt diplomatiska källor försöker Trump-administrationen få FN att ändra Ukrainas årliga resolution om mänskliga rättigheter i ockuperade områden. Förslaget innebär att man rensar bort ord som “territoriell integritet” och “aggression” – centrala begrepp som fördömer Rysslands annektering av Krim, rapporterar Kyiv Post.
I stället vill Washington att dokumentet bara hänvisar till det bredare begreppet “kriget i Ukraina”. För västliga allierade innebär det ett rejält steg bakåt.
Risk för att urholka internationell enighet
Flera europeiska diplomater varnar för att ändringen skulle försvaga FN:s tydligaste årliga fördömande av Rysslands invasion. “Om språket försvinner, försvinner också signalen att USA leder försvaret av den internationella rättsordningen”, säger en EU-diplomat, skriver The Guardian.
Resolutionen har länge varit ett viktigt verktyg för att dokumentera övergrepp i de ryskkontrollerade områdena och lägga grund för framtida åtal i internationella domstolar.
Nya FN-rapporten: Brott mot mänskligheten
Samtidigt presenterade FN:s oberoende undersökningskommission sin senaste rapport om Ukraina. Enligt utredningen begår ryska styrkor brott mot mänskligheten – däribland mord, tvångsförflyttningar och systematiska attacker mot civila.
Kommissionen bygger sina slutsatser på hundratals videor och över 200 vittnesmål insamlade under 26 fältuppdrag i Ukraina och grannländer. “Det handlar inte om enskilda händelser, utan om en statlig strategi för att utplåna ukrainsk identitet”, sade ordföranden Erik Møse.
Diplomatiskt bakslag för Ukraina
För Ukraina är insatsen i FN mer än symbolisk. Om USA backar från tidigare linje kan det undergräva Kievs möjligheter att driva ansvarsskyldighet för ryska krigsbrott.
Flera västländer försöker nu få Washington att ändra sig innan omröstningen i FN:s tredje utskott de närmaste veckorna.
Återkommande sprickor mellan USA och allierade
Trumps linje påminner många diplomater om tidigare tillfällen då USA distanserat sig från sina partners – som när stödet till Ukraina tillfälligt frystes 2019.
Officiellt säger Vita huset att man vill göra resolutionen “mer inkluderande”, men bakom kulisserna ser många det som en tydlig kursändring. “Det här handlar inte om ordval”, säger en europeisk förhandlare. “Det handlar om huruvida världen fortsatt ska se Rysslands ockupation som olaglig – eller börja acceptera den som ett faktum.”
Enighet på spel
Inför omröstningen hoppas flera västländer att Vita huset backar från förslaget. Men hittills tyder allt på att USA:s tidigare orubbliga stöd till Ukrainas gränser nu är föremål för förhandling – och det oroar många i både Kiev och New York.
