Mimmo Wiestål Fischetti
President Donald Trumps nya exekutiva order mot flaggbränning har väckt en ovanlig debatt – inte från vänstern, utan från konservativa röster. Beslutet, som riktar sig mot handlingar där bränning av den amerikanska flaggan kan kopplas till våld eller hot, ifrågasätts av flera profiler på högerkanten som menar att det strider mot yttrandefriheten.
Bakgrund: Domslutet som skyddade flaggbränning
Sedan högsta domstolens beslut i målet Texas v. Johnson 1989 har flaggbränning betraktats som en form av symboliskt tal, skyddad av det första tillägget i konstitutionen. Trumps order, som undertecknades i måndags, instruerar justitieminister Pam Bondi att driva rättsfall som kan klargöra gränserna för yttrandefrihet i samband med flaggdesecration. Den inkluderar också en uppmaning att hänskjuta flaggbränningsfall till lokala myndigheter när det sker i strid med delstatliga lagar.
Bakgrunden är en rad demonstrationer där amerikanska flaggor har bränts, bland annat vid protester mot Israel och ICE, det skriver Fox News.
Kritik från konservativa röster
Till skillnad från tidigare politiska strider mötte presidenten denna gång motstånd från sin egen sida. På sociala medier beskrev flera konservativa profiler beslutet som ett angrepp på yttrandefriheten.
Radioprofilen Jesse Kelly skrev på X:
”Jag skulle aldrig skada den amerikanska flaggan. Men att en president säger att jag inte får gör att jag nästan blir sugen på att tända eld på en. Jag är en fri medborgare. Om jag vill bränna en flagga så gör jag det.”
Kommentatorn Erick Erickson konstaterade att lagen är tydlig: ”Det är väletablerad konstitutionell rätt att flaggbränning är yttrandefrihet. En president kan inte skapa nya brott med en exekutiv order.”
Även profiler som Dana Loesch och skribenter på konservativa plattformar som RedState och Washington Examiner avfärdade ordern som ogenomtänkt och oförenlig med konstitutionen.
Försvar från Trumps anhängare
Samtidigt menar andra konservativa debattörer att ordern misstolkats. Enligt podcastprofilen Kira Davis riktar den sig inte mot alla former av flaggbränning, utan enbart sådana som sker i ett ”terroristiskt” syfte eller som riskerar att provocera fram våld.
Juristen Ed Whelan påpekade att formuleringar som ”i den utsträckning det är möjligt” egentligen betyder att åtgärderna måste hålla sig inom lagens ramar. Andra, som skribenten Kristen Mag, menar att ordern endast kriminaliserar flaggbränning som kopplas till våldshandlingar eller annan brottslighet – inte själva uttrycket i sig.
Vita husets svar
En talesperson för Vita huset betonade att presidenten inte vill inskränka yttrandefriheten, utan att syftet är att stoppa flaggbränning när den används för att hetsa fram våld eller skapa kaos.
”President Trump kommer alltid försvara det första tillägget, samtidigt som han inför sunda och tuffa lagar för att skydda amerikaner från våld och oordning,” sa talespersonen i ett uttalande.
Nästa steg: ny rättsstrid?
Exekutivordern pekar på att högsta domstolen aldrig uttryckligen fastslagit att flaggbränning som riskerar att utlösa ”omedelbara laglösa handlingar” omfattas av yttrandefriheten. Genom att uppmana justitiedepartementet att driva nya mål motiverar Trump en möjlig juridisk prövning som kan öppna för en ny tolkning av domslutet från 1989.
Det innebär att frågan om flaggbränningens plats i den amerikanska demokratin återigen kan bli föremål för högsta domstolens prövning – och potentiellt en av de mest laddade juridiska striderna under Trumps presidentskap.
