Mimmo Wiestål Fischetti
Donald Trumps militära offensiv mot Iran har nått en kritisk vändpunkt.
På fredag löper tidsfristen ut för den lag som begränsar presidentens makt att föra krig utan stöd från kongressen.
Men trots att 60-dagarsgränsen passeras, talar mycket för att Trump kan välja att ignorera de juridiska kraven.
Det handlar om War Powers Resolution, en lag från 1973 som nu sätter press på Vita huset.
Från och med den 1 maj krävs i teorin ett godkännande från kongressen för att fortsätta de militära insatserna.
Donald Trump har själv uttryckt att han har ”all tid i världen”, men experter pekar på att den juridiska kalendern nu krockar med presidentens politiska vilja.
En lag som presidenter älskar att ignorera
Trots att lagen skapades för att förhindra utdragna krig utan parlamentariskt stöd, har den en svag historik.
Sedan den röstades igenom i efterdyningarna av Vietnamkriget har ingen amerikansk president fullt ut erkänt dess legitimitet, skriver TV4 Nyheterna.
– Ingen amerikansk president har, sedan lagen antogs, erkänt att den är legitim, förklarar Fredrik Bergman Evans, expert på amerikansk rätt.
Konflikten bottnar i den amerikanska grundlagen.
Som överbefälhavare anser de flesta presidenter att de har rätt att styra över militära operationer utan att kongressen lägger sig i.
Enligt Bergman Evans ses lagen ofta som ett intrång i presidentens befogenheter, vilket gör att den i praktiken ofta ignoreras.
Politisk press trots juridisk svaghet
Även om Trump kan välja att sitta still i båten, växer det politiska motståndet.
Det är inte bara oppositionen som reagerar; även inom det egna republikanska partiet hörs nu röster som kräver tydliga besked när 60-dagarsgränsen nås.
Lagen fungerar som ett politiskt verktyg snarare än en juridisk piska.
Den tvingar presidenten att förklara strategin inför både kongressen och ett folk som blivit alltmer kritiskt mot kriget.
Historiskt sett har även tidigare presidenter, som Barack Obama vid insatsen i Libyen 2011, hittat vägar runt regelverket.
Kryphålen som kan förlänga kriget
Det finns flera metoder för Trump att köpa sig mer tid utan att fråga om lov:
- 30-dagars respit: Presidenten kan begära en förlängning för att garantera truppernas säkerhet under ett eventuellt tillbakadragande.
- Terrorlagstiftning: Genom att luta sig mot The Authorization for Use of Military Force från 2001 – ett tillägg skapat efter 11 september-attackerna – kan Vita huset hävda att insatsen ryms inom kampen mot terrorism.
Inga sanktioner väntar
Trots att fredagens deadline närmar sig, väntas inga omedelbara rättsliga följder för Donald Trump.
Lagen saknar nämligen skarpa sanktioner eller straffsatser.
Inom militären råder fortfarande strikt lydnad under överbefälhavaren.
– Militären blir inte omedelbart skyldig att avveckla. De måste fortfarande lyda under överbefälhavaren, konstaterar Fredrik Bergman Evans.
