Mimmo Wiestål Fischetti
Tyskland tar fram planer för att på kort tid kunna ställa om och i värsta fall stänga landets luftrum om landet eller en annan Nato-allierad utsätts för angrepp. Samtidigt varnar chefen för den statliga flygtrafikledningen DFS för att flygbolag och flygplatser ännu inte verkar förstå hur snabbt läget kan skifta, skriver Euronews.
Planer för tre försvarslägen
DFS Deutsche Flugsicherung, som ansvarar för flygtrafikledning i tyskt luftrum, arbetar tillsammans med försvars- och transportdepartementen med en kravlista för hur luftrummet ska kunna användas i ett skarpt försvarsläge, enligt DFS-chefen Arndt Schoenemann. Han beskriver tre nivåer: ett rent hotläge, ett Nato-läge där artikel 5 aktiveras, och ett scenario där Tyskland måste försvara sitt eget territorium. För varje nivå tas separata rutiner fram som ska kunna sättas i drift snabbt, enligt Euronews.
Ett av världens mest trafikerade luftrum
Bakgrunden är att Tyskland har ett av Europas mest belastade luftrum. Under toppår passerar omkring tre miljoner flygningar genom landet, vilket kan innebära runt 10 000 flygrörelser per dag. DFS sköter både det nationella luftrummet och trafiken vid landets större internationella flygplatser, enligt Airspace World 2026.
Vid en militär kris kan luftrummet behöva prioriteras om för att släppa fram förband och transporter – eller stängas helt för civilt flyg, enligt Euronews.
”För låg medvetenhet” hos civila aktörer
Schoenemann pekar ut en konkret svaghet: flygbranschen är fortfarande präglad av fredstida tänkande. Många civila operatörer saknar beredskap för att militära behov plötsligt kan styra om trafiken. DFS har därför börjat hålla informationsmöten för flygbolag och flygplatser om vad som kan hända om luftrummet måste stängas eller styras om, enligt Euronews.
EU-pengar kan hjälpa till med modernisering
DFS står inför ett tioårigt moderniseringsprogram där bland annat radarsystem ska bytas ut. Schoenemann vill att delar av detta ska kunna samfinansieras som ”militär mobilitet”, eftersom ny infrastruktur även stärker Natos möjligheter att flytta trupp och materiel säkert.
Här pekar han på EU:s nya låneinstrument SAFE, värt upp till 150 miljarder euro, som ska hjälpa medlemsländer att investera i bland annat luftförsvar, drönarförmåga och militär rörlighet fram till 2030, enligt EU-kommissionen och Euronews.
Kommissionen har dessutom föreslagit ett kraftigt lyft i nästa långtidsbudget för försvar och rymd från 2028, med en särskild pott för militär mobilitet, enligt Euronews.
Drönarhot pressar flygsäkerheten
En annan del av beredskapsarbetet gäller hybridhot, framför allt drönare nära flygplatser. Enligt Euronews hade över 190 drönarincidenter rapporterats vid tyska flygplatser fram till slutet av oktober i år – fler än under hela 2024. Det har bland annat lett till tillfälliga stopp i trafiken på München- och Berlin Brandenburg-flygplatser.
DFS har lanserat en digital tjänst där drönarpiloter kan se var det är tillåtet att flyga och arbetar för att få obemannad trafik in i det vanliga flygtrafikledningssystemet, enligt Euronews. Samtidigt framhåller Schoenemann att ”icke-samarbetsvilliga” drönare – med modifierad mjukvara – är svåra att upptäcka med standardutrustning och kräver en kombination av övervakning, samlad luftlägesbild och motmedel som störning.
Att skjuta ner drönare nära flygplatser avfärdar han däremot som för riskabelt, eftersom vrakdelar kan hota passagerarflyg som väntar på landning, skriver Euronews.
Ett skifte i hela Europas syn på säkerhet
Tysklands luftrumsplaner är en del av en bredare europeisk omställning efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Berlin har ökat försvarsutgifterna kraftigt och varningar från tysk underrättelsetjänst om att Moskva kan testa Nato innan decenniets slut har drivit på tempot, enligt Euronews. Nato har samtidigt antagit regionala försvarsplaner och EU försöker bygga upp en större egen försvarsproduktion och snabbare militär rörlighet, enligt Reuters, AP och EU-kommissionen, skriver Reuters.
För DFS handlar det i praktiken om att kunna växla från normal civil trafik till ett läge där militära transporter får företräde – utan att flygsäkerheten kollapsar. Och budskapet till flygbranschen är tydligt: det som förr var otänkbart måste nu planeras för.
