Mimmo Wiestål Fischetti
Grönland är ingen ekonomisk stormakt. Ändå har ön blivit en bricka i ett globalt maktspel om säkerhet, mineraler och inflytande i Arktis. Donald Trumps återupplivade idé om att ta kontroll över ön väcker nu oro i både Europa och Nato.
När Donald Trump i början av 2025 på nytt började tala om att USA borde ta över Grönland lät det först som ett eko från hans första presidentperiod – ett udda utspel snarare än konkret politik.
Men den här gången följdes orden av uppgifter om att Trumps närmaste krets diskuterat direkta utbetalningar till grönländare. Det gav signaler om att intresset är mer än bara retorik.
USA pressar Danmark – Nato dras in
I veckan möttes USA:s vicepresident JD Vance, Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen och Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt i Washington.
Efter mötet sade Rasmussen att samtalen varit konstruktiva, men också att Trump driver ett ”oacceptabelt” förslag om att erövra Grönland. Samtidigt har flera Nato-länder – däribland Frankrike, Tyskland, Sverige och Norge – beslutat att skicka trupper till Grönland för gemensamma övningar med Danmark, enligt The Guardian.
Det som länge avfärdats som provokation börjar nu likna ett seriöst amerikanskt försök att stärka sin position i Arktis – även om det sker på bekostnad av en Natoallierad, enligt Reuters.
Ett litet land med begränsad ekonomi
Grönland är ingen rik ekonomi. Samhället är starkt beroende av fiske och av det årliga blockbidraget från Danmark på cirka 3,9 miljarder danska kronor, motsvarande runt 9 000 euro per invånare.
Enligt Världsbanken ligger Grönlands BNP på omkring 3,5–4 miljarder dollar, med en befolkning på runt 56 000 personer. Omkring 90 procent av exporten kommer från fiskerinäringen.
För Trumpadministrationen är detta i sig föga lockande. Intresset handlar i stället om två helt andra saker: Grönlands strategiska läge och vad som finns under isen.
En nyckel i Arktis säkerhet
Grönland ligger mellan Nordamerika och Europa och spelar redan i dag en central roll i USA:s försvar. Där finns Pituffik Space Base, som är avgörande för USA:s missilvarning och rymdövervakning i Arktis, enligt US Space Force.
”Om vi inte gör det kommer Ryssland eller Kina att ta över Grönland”, sade Trump nyligen. ”Och vi tänker inte ha Ryssland eller Kina som granne.”
Det uttalandet sätter fingret på kärnan: Grönland ses som en strategisk buffert i ett allt mer spänt Arktis.
Jakten på kritiska mineraler
Utöver säkerheten spelar naturresurser en viktig roll. USA är väl medvetet om att Kina dominerar både brytning och förädling av sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för allt från elbilar till stridsflyg.
Grönland bryter i dag inga sällsynta jordartsmetaller, men enligt US Geological Survey finns omkring 1,5 miljoner ton som kan vara tekniskt möjliga att utvinna. Danmarks och Grönlands geologiska undersökning, GEUS, uppskattar de totala resurserna till hela 36,1 miljoner ton – även om långt ifrån allt är kommersiellt gångbart.
GEUS har identifierat förekomster av 25 av de 34 råvaror som EU klassar som kritiska, enligt Reuters. Totalt finns 55 kända fyndigheter, men bara en enda gruva är i drift.
I dag är EU helt beroende av Kina för tunga sällsynta jordartsmetaller. Kina står för cirka 70 procent av den globala produktionen – omkring 270 000 ton under 2024.
Oljan som aldrig blev av
Grönland kan dessutom rymma stora mängder olja och gas. Äldre uppskattningar från US Geological Survey pekar på upp till 17,5 miljarder fat olja och 148 biljoner kubikfot naturgas i offshoreområden, skriver PBS NewsHour.
Men efter ett politiskt beslut 2021 ligger ny oljeprospektering på is. Därmed är resurserna än så länge mer teoretiska än praktiska.
Vad är Grönland egentligen värt?
En studie från tankesmedjan American Action Forum uppskattar det samlade geologiska värdet av Grönlands resurser till över 4 000 miljarder dollar. Men bara omkring 186 miljarder dollar bedöms vara realistiskt utvinningsbara med dagens teknik och regelverk.
Andra bedömningar spretar kraftigt. The Economist landar på cirka 50 miljarder dollar, medan Financial Times pekar på 1 100 miljarder dollar. The New York Times har presenterat ett spann mellan 12,5 och 77 miljarder dollar.
Skillnaderna visar hur svårt det är att sätta ett pris på något som till stor del handlar om strategi och inflytande – snarare än kassaflöden.
Pengar lockar inte grönländarna
Trumpadministrationen har enligt uppgifter övervägt direkta utbetalningar på mellan 10 000 och 100 000 dollar per grönländare för att påverka opinionen.
Men siffrorna talar emot idén. En opinionsmätning från Verian Group i januari 2025 visade att 85 procent av grönländarna motsätter sig att lämna Danmark för USA. Bara 6 procent var positiva.
Även i USA är stödet lågt. En YouGov-undersökning i januari 2026 visade att endast 8 procent stödjer användning av militärt våld för att ta Grönland, medan 73 procent är emot, enligt Stars and Stripes.
Kongressen sätter gränser
Ekonom Jacob Funk Kirkegaard vid analysföretaget 22V Research menar att Danmark har gått från att ignorera Trumps utspel till att aktivt begränsa dem genom lagar, institutioner och allianser.
Enligt honom är USA:s kongress i dag mer vaksam mot presidentmaktens gränser, särskilt efter nyliga debatter om Venezuela. Alla försök att ändra Grönlands status skulle kräva kongressens godkännande.
Samtidigt finns det, enligt Kirkegaard, utrymme för kompromisser utan att röra suveräniteten. USA kan få ökat militärt och ekonomiskt inflytande inom ramen för befintliga avtal.
– Trump kan placera tusentals amerikanska soldater på Grönland med fullt politiskt stöd från Danmark och Grönland och sedan säga att han har löst frågan, säger Kirkegaard till Euronews.
Mer symbol än affär
Under försvarsavtalet från 1951 har USA redan stora möjligheter att stärka sin närvaro på Grönland. Ett faktiskt ”köp” framstår däremot som politiskt orealistiskt – särskilt i ett valår.
Sett i det ljuset handlar Grönlands värde inte om en prislapp. Det handlar om symbolik, säkerhet och balansen mellan samarbete och kontroll i en värld där Arktis blivit ett nytt geopolitiskt slagfält.
