Mimmo Wiestål Fischetti
Europa jublar över att ha fått en plats vid förhandlingsbordet i Genève. Men bakom orden om framsteg döljer sig en obekväm sanning: EU är fortfarande för splittrat och försiktigt för att ensamt bära Ukrainas krig – särskilt om USA:s president Donald Trump återgår till sin hårda 28-punktsplan. Då återstår för Volodymyr Zelenskyj ett val som kan forma landets framtid i generationer.
Europa fick vara med – men Ryssland säger nej
Efter helgens samtal i Genève sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att det skett “goda framsteg” och att en stark europeisk närvaro skapat en väg framåt, enligt Politico. Att EU och Storbritannien överhuvudtaget bjöds in till mötet sågs som ett genombrott, efter att ha hållits utanför USA:s ursprungliga freds utkast, enligt euractiv.
Men bara ett dygn senare kom en kall dusch. Kreml avfärdade Europas motförslag och signalerade att det inte är förenligt med ryska intressen, rapporterar flera medier skriver france24.
Trumps 28 punkter: stora eftergifter för Kyiv
Kärnan i dramat är Trumps omfattande fredsplan. Enligt utkast som publicerats av bland annat Sky News och France 24 bygger den på ett snabbt eldupphör där Ukraina tvingas ge upp territorium som Ryssland ockuperat, avstå sin Nato-ambition och acceptera hårda begränsningar av sin militär.
Zelenskyj har sagt att USA och Ukraina nu förhandlat fram en nedbantad version som tar hänsyn till vissa ukrainska krav, men att känsliga frågor återstår innan Trump tar ställning, enligt Politico. Samtidigt fortsätter amerikanska samtal med Ryssland parallellt.
Ukrainas risk: Putin drar tillbaka Trump
Farhågan i Kyiv och Bryssel är att Vladimir Putin – genom att dra ut på processen – ska få Trump att landa där han började: i en plan som av många i Europa uppfattas som oproportionerligt ryskvänlig, skriver Sky News.
Om det sker hamnar Zelenskyj i ett nästan hopplöst dilemma: acceptera en fred byggd av Trump och Putin, eller avvisa den och hoppas att Europa till slut levererar det stöd som krävs för att fortsätta kriget på egna villkor.
Europa har skickat mycket – men inte det som avgör
Europeiska ledare pekar på miljardstöd, vapenleveranser och kostnaden för att kapa ryskt energiberoende. Det är sant att stödet varit stort, särskilt sedan USA bromsat.
Men enligt Politicos genomgång sitter flera avgörande spärrar kvar: inga europeiska trupper på marken, begränsningar i vapentyper, och en fortsatt ovilja att använda ryska tillgångar fullt ut för att finansiera Ukrainas försvar.
Frusna ryska pengar: Belgien stoppar miljardlån
EU-toppen hade i höstas siktet inställt på ett “reparationslån” på cirka 140 miljarder euro, baserat på avkastningen från frysta ryska statstillgångar. Men planen har fastnat när Belgien krävt starkare juridiska garantier och varnat för enorma finansiella risker, enligt Reuters, AP och Euractiv.
Att just Belgien bromsar är avgörande: merparten av de frusna ryska pengarna ligger hos Euroclear i Bryssel. Moskva hotar dessutom med motåtgärder riktade mot Belgien och Euroclear om EU går vidare, enligt Reuters.
Osäkerheten gör att EU nu diskuterar nödlösningar – som gemensamma EU-obligationer eller direkta statliga bidrag – men utan genombrott hittills, enligt Euractiv och Kyiv Independent.
“Koalition av villiga” – utan vilja att slåss
Även idén om en europeiskt ledd fredsbevarande styrka har tappat fart. Frankrike och Storbritannien har talat om en “koalition av villiga”, men få länder vill ta risken för stora förluster. Politico beskriver hur västeuropeiska regeringar är rädda för att dras in i direkt krig med Ryssland.
Signalvärdet blev extra tydligt när Frankrikes nye överbefälhavare Fabien Mandon uppmanade borgmästare att förbereda fransmännen på ett framtida krig med Ryssland. Uttalandet skapade politisk storm och hård kritik, enligt France 24 och Le Monde.
Republikanernas budskap: Europa pratar, USA bestämmer
I Washington finns liten sympati för europeiska invändningar. Greg Swenson, ordförande för Republicans Overseas i Storbritannien, säger till Politico att Europa saknar ett verkligt alternativ om man inte är beredd att slåss militärt. I hans bild är EU:s diplomati mest ord – medan USA:s ultimatum är på riktigt.
Poängen biter, signalerar flera bedömare: om Europa inte vill eller kan göra mer än i dag, har Zelenskyj väldigt få spelbara kort kvar.
Ett val som kan låsa Ukrainas framtid
Det som framstår som “fred” på papperet kan bli en strategisk fälla, fruktar ukrainska och europeiska tjänstemän. Samtidigt kan ett nej till Trumps plan lämna Ukraina med en krigsekonomi som inte längre backas upp av en fullt engagerad USA-administration – och ett Europa som fortfarande tvekar när priset blir högt.
Zelenskyj står därför inför en brutal realitet: antingen acceptera en fred med stora eftergifter nu, eller fortsätta kriget med ett europeiskt stöd som är politiskt osäkert, juridiskt låst och militärt begränsat. Valet är hans – men konsekvenserna blir hela Europas.
