Kathrine Frich
Tvisten om Grönland har blottlagt djupare farhågor kring säkerheten i Arktis.
Samtidigt som den politiska retoriken har varit högljudd menar en militäranalytiker att den strategiska logiken bakom Washingtons intresse förtjänar en närmare granskning.
Debatten drivs, enligt henne, mindre av politik och mer av en snabbt föränderlig krigföring.
Tilltagande spänningar
Relationerna mellan USA och Europa har ansträngts av Donald Trumps offentliga kritik av allierade i samband med Grönland.
Hans inlägg på Truth Social, tillsammans med tidigare hot om tullar, möttes av skarpa reaktioner från europeiska ledare, däribland Frankrikes president Emmanuel Macron, som sade: ”Vi föredrar respekt framför hot.”
Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har också protesterat, samtidigt som EU har varnat för att man kan svara med omfattande handelsåtgärder om spänningarna eskalerar.
Mitt i motreaktionerna är det få som har granskat om Trumps säkerhetsargument har någon bäring.
En strategisk ö
I en artikel i The Telegraph skriver militäranalytikern och författaren Rebekah Koffler att Grönlands geografi gör ön central för USA:s och Europas försvar.
Hon menar att framsteg inom hypersonisk missilteknik har blottlagt svagheter i västvärldens tidiga varningssystem som i praktiken bara USA kan hantera.
Omkring 80 procent av Grönland ligger norr om polcirkeln, nära den mest direkta rutten för missilangrepp från Eurasien. Detta har, enligt Koffler, gjort regionen strategiskt avgörande ända sedan det tidiga kalla kriget.
USA har haft militära anläggningar på ön sedan andra världskriget för att övervaka potentiella hot från Ryssland.
Minuter att reagera
Koffler varnar för att hypersoniska vapen har förkortat reaktionstiderna dramatiskt. I ett traditionellt scenario med interkontinentala ballistiska missiler kan en amerikansk president ha fem till åtta minuter på sig att fatta ett beslut.
Med hypersoniska missiler kan detta tidsfönster bli ännu kortare. Rysslands användning av system som Kinzjal och Oresjnik har, enligt henne, drivit risken till en ”oacceptabelt hög” nivå.
Att upptäcka och spåra sådana vapen är dessutom betydligt svårare än att bekämpa konventionella missiler, tillägger hon.
Rymd och försvar
Trumps beslut att skapa den amerikanska rymdstyrkan, Space Force, under sin första mandatperiod hånades allmänt, men Koffler säger att den nu utgör grunden för USA:s arktiska strategi.
Space Forces operationer leds från Pituffikbasen på Grönland, som hyser avancerade radarsystem som övervakar luftrummet och rymden dygnet runt.
Hon påpekar att både Ryssland och Kina expanderar sin militära närvaro i Arktis och förbereder sig för krigföring i rymden, vilket gör Grönland till ett avgörande nav för tidig varning och satellitförsvar.
Europas dilemma
Koffler menar att det innebär en risk att göra sådana känsliga förmågor beroende av ett annat land, även om det är en Natoallierad.
Danmarks vilja att samarbeta löser inte frågorna om sekretess och kontroll, säger hon.
”Den bästa vägen framåt för Europa nu vore att lita på Trumps geostrategiska och geopolitiska instinkter och sluta en överenskommelse”, avslutar hon och varnar för att ett avvisande av Washingtons linje kan få allvarliga konsekvenser.
Källor: The Telegraph, Digi24.
