Kathrine Frich
Europas konfrontation med Washington går in i okänt territorium, där allierade öppet diskuterar motåtgärder som tidigare betraktats som otänkbara.
Efter veckor av eskalerande hot signalerar ledare runt om på kontinenten att de inte tänker acceptera pressen i tysthet.
Den senaste tvistefrågan kretsar kring Grönland och vilket pris Nato-partner kan tvingas betala för att stå emot Trump.
Tullar väcker motreaktion
Enligt The Times har Trump hotat att införa ytterligare tullar mot åtta Nato-allierade som motsätter sig ett amerikanskt övertagande av Grönland.
Varningen har utlöst ovanligt skarpa reaktioner i Europa.
Sveriges statsminister Ulf Kristersson sade: „Vi kommer inte att låta oss utpressas“, medan Italiens premiärminister Giorgia Meloni, den enda europeiska ledaren som bjöds in till Trumps installation, kallade åtgärden ett „misstag“.
Finlands president Alexander Stubb varnade för en „skadlig spiral“ som kan skada de transatlantiska relationerna, rapporterade The Times.
De länder som påverkas mest direkt är Storbritannien, Danmark, Frankrike, Finland, Tyskland, Nederländerna, Norge och Sverige.
Basfrågan i fokus
En av de mest känsliga frågor som nu diskuteras är USA:s militära närvaro i Europa.
The Times rapporterade om en växande debatt kring huruvida Europa kan använda amerikanska baser som hävstång, särskilt i Tyskland, som hyser stora nav som Ramstein och Stuttgart.
Tyska företrädare förnekade planer på att tvinga bort amerikanska trupper, men en källa sade att Berlin kan överväga att höja hyran för att hysa amerikanska anläggningar.
En YouGov-undersökning som citeras av The Times visade att 47 procent av tyskarna stöder ett tillbakadragande av USA:s trupper från landet.
Nato hotas
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius varnade för att ett ensidigt amerikanskt drag att annektera Grönland kan hota Nato självt. I en artikel i Die Zeit skrev han:
„Att gå sin egen väg är ett sämre alternativ och äventyrar Natos fortsatta existens som ett nordatlantiskt försvarsförbund.“
Varningen understryker farhågorna om att tvisten kan splittra alliansen i en tid av bredare global instabilitet.
Europas verktygslåda
Europeiska regeringar överväger också en rad ekonomiska motåtgärder om spänningarna eskalerar ytterligare.
Ett alternativ är motåtgärder i form av tullar som speglar USA:s åtgärder för att öka det politiska trycket på Trump på hemmaplan.
Ett annat skulle vara att rikta in sig på exporter kopplade till Trumps politiska bas, såsom bourbon, en metod som EU har använt i tidigare handelskonflikter.
Frankrikes president Emmanuel Macron har uppmanat till att överväga EU:s anti-tvångsinstrument, en mekanism som är avsedd som en „sista utväg“ mot ekonomisk utpressning.
Analytiker menar att Europa kan ha inflytande inom områden där USA är starkt beroende av europeiska marknader eller reglering.
Tobias Gehrke vid European Council on Foreign Relations har beskrivit detta som „ömsesidigt asymmetriskt beroende“ och pekat på verktyg som sträcker sig från exportskatter till striktare reglering och teknikregler.
Källor: The Times, YouGov, Die Zeit, Express.
