Kathrine Frich
Debatten om demokratins tillstånd i Europa intensifieras i takt med att populistiska och nationalistiska rörelser växer i styrka.
En ny gränsöverskridande undersökning tyder på att missnöjet med hur de demokratiska systemen fungerar är utbrett, även om de flesta medborgare fortfarande stödjer demokratin som sådan.
Ett bättre alternativ
Var femte europé anser att en diktatur i vissa situationer kan vara att föredra framför demokrati, enligt en undersökning som först publicerades av POLITICO.
Studien genomfördes av opinionsinstitutet AboutPeople på uppdrag av tankesmedjan Progressive Lab.
Undersökningen omfattade fem länder: Grekland, Frankrike, Sverige, Storbritannien och Rumänien. Datainsamlingen ägde rum mellan den 25 november och den 16 december, rapporterade News.ro.
Totalt uppgav 22 procent av de svarande att diktatur i vissa fall kan vara ett bättre alternativ.
Samtidigt instämde 26 procent i påståendet: “Om det fanns en kompetent och effektiv ledare i mitt land skulle jag inte ha något emot om han begränsade demokratiska rättigheter och inte var ansvarig inför medborgarna för sina handlingar.”
Utbrett missnöje
Resultaten pekar på frustration över hur demokratin fungerar i praktiken snarare än ett direkt avståndstagande från systemet.
Missnöjet var störst i Grekland, där 76 procent sade att de var missnöjda med hur demokratin fungerar i landet.
Siffran var 68 procent i Frankrike och 66 procent i Rumänien, jämfört med 42 procent i Storbritannien och 32 procent i Sverige.
Trots detta avvisade 69 procent idén om ett auktoritärt styre.
“Undersökningen uttrycker inte ett allmänt missnöje eller ett totalt avståndstagande från det demokratiska systemet”, kommenterade George Siakas, biträdande professor vid Demokritos-universitetet i Thrakien i Grekland.
“Den uttrycker medborgarnas missnöje med hur systemet fungerar, med tydliga anti-elitistiska och anti-etablissemangstendenser.”
Förändrat politiskt landskap
Studien publiceras samtidigt som stödet för högerextrema partier ökar runt om i Europa. I länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien leder sådana rörelser opinionsmätningar, enligt POLITICO.
En tredjedel av de svarande uppgav att de inte anser att den yttersta högerns framväxt utgör ett hot mot demokratin.
“De traditionella skiljelinjerna mellan europeiska länder suddas ut och det politiska landskapet blir alltmer komplext”, sade Dimitris Papadimitriou, professor i statsvetenskap vid University of Manchester.
“Länder som Rumänien, som har upplevt snabb ekonomisk tillväxt under de senaste åren, tycks inte ha större förtroende för den liberala demokratin”, påpekade Papadimitriou.
Han tillade att Sverige står inför institutionella påfrestningar, Frankrike och Storbritannien befinner sig i kris, och att Grekland fortsatt balanserar skört mellan misstro mot institutioner och tro på demokratiska ideal.
Källor: POLITICO, News.ro, Digi24.
