Mimmo Wiestål Fischetti
Allt fler lockas av carnivoredieten – en kost där kött står i centrum och grönsaker lyser med sin frånvaro. I sociala medier vittnar anhängare om bättre mage, mer energi och mindre inflammation. Men enligt forskningen finns det skäl att vara försiktig. Dietisten och forskaren Lotta Moraeus reder ut vad som stämmer – och vad som är myt.
En diet utan fibrer och grönsaker
Carnivoredieten bygger på att man äter animaliska livsmedel, främst kött. I vissa varianter tillåts även ägg och mejeriprodukter, men kolhydrater, frukt, grönsaker och baljväxter tas ofta bort helt.
Det innebär att flera livsmedelsgrupper som normalt rekommenderas för god hälsa försvinner från tallriken.
– Det beror lite på vad man menar med carnivorediet. Det kan finnas lite olika strikta varianter. Men om vi kikar på den varianten där man äter i princip bara kött så är det ju flera stora livsmedelsgrupper man utesluter, och därmed fibrer och viktiga vitaminer och mineraler, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket, skriver hälsosajten MåBra.
Fullkorn, frukt, grönsaker och baljväxter är annars förknippade med minskad risk för flera av våra vanligaste folksjukdomar, enligt Livsmedelsverkets kostråd.
Risker med mycket rött kött
En central fråga gäller mängden rött kött. Enligt Livsmedelsverket bör vi inte äta mer än 350 gram tillagat rött kött i veckan, eftersom hög konsumtion kopplas till ökad risk för bland annat tarmcancer och hjärt-kärlsjukdom.
Rött kött innehåller dessutom en relativt hög andel mättat fett, som vi enligt näringsrekommendationerna bör begränsa.
Utöver hälsoperspektivet finns också miljöaspekten. Myndigheter uppmanar till minskad köttkonsumtion av klimatskäl.
– Sen finns det också risker med att äta för mycket rött kött, kopplat till olika sjukdomar. Det innehåller dessutom ganska mycket mättat fett, vilket vi bör hålla nere på, säger Lotta Moraeus.
Argumentet om “stenålderskosten”
Förespråkare hänvisar ofta till hur människor åt förr – att vi evolutionärt skulle vara anpassade till en köttbaserad kost.
Men enligt Lotta Moraeus är det en förenkling.
– Dels lutar man sig ofta mot att det finns någon föreställning om att det är så vi har ätit förr. Men det är väldigt svårt att veta exakt hur vi åt för så länge sedan, det finns inte så mycket forskning om det.
Hon påpekar att människan historiskt varit både jägare och samlare.
– Det man vet är ju att vi var både jägare och samlare och vi åt ju även nötter, bär, blad … en massa olika typer av mat som inte var kött och fisk. Så det argumentet kanske jag inte tycker håller fullt ut.
Enstaka studier räcker inte
I debatten lyfts ibland enskilda studier som påstås stödja köttdieten. Men enligt Livsmedelsverket ska kostråd bygga på helheten av forskningen – inte på enstaka resultat.
– Man kan alltid hitta någon studie som visar någonting som man själv tycker. Men när vi på Livsmedelsverket ger våra kostråd baseras det på de näringsrekommendationer man fått fram genom sammanställning av den totala forskning som finns, säger Lotta Moraeus.
Varför upplever vissa förbättringar?
Trots riskerna vittnar många om att de mår bättre efter att ha gått över till carnivorediet. Det handlar om allt från lugnare mage till bättre hud och mer ork.
Lotta Moraeus betonar att upplevelsen är verklig – men att orsaken kan vara en annan än just köttet.
– Man får ju vara ödmjuk inför att det är deras upplevelse och den kan man inte förneka. Det är väl jättepositivt om man känner att man får hälsofördelar.
Hon lyfter fram att många samtidigt slutar med socker, alkohol och ultraprocessad mat.
– Man kanske utesluter allt socker, alkohol och snabbmat? Det kan finnas många olika saker som faktiskt är positiva att utesluta.
Dessutom märks förändringar i kroppen ofta snabbt när man ändrar kost, medan sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom utvecklas över lång tid.
Är det bättre med kyckling och fisk?
En del väljer att ersätta rött kött med mer fisk och kyckling. Det kan vara ett steg i rätt riktning – men löser inte allt.
– Om man lägger till kyckling och fisk har du kommit en bit på vägen men det är fortfarande väldigt begränsande. Visst, fisk innehåller nyttiga fetter, men du kommer fortfarande inte få i dig C-vitamin, folat, fibrer och annat som man faktiskt behöver, säger Lotta Moraeus.
Vad är antinutrienter?
I debatten nämns ibland så kallade antinutrienter i växtbaserad mat. Det handlar om ämnen som kan påverka upptaget av vissa näringsämnen.
– Antinutrienter är ämnen i maten som gör att andra näringsämnen inte tas upp lika lätt. Till exempel i fullkornsbröd och i bönor så finns det ganska mycket järn. Men det finns också något som heter fytat, vilket gör att järnet blir svårare för kroppen att ta upp.
Men det är inget argument för att helt utesluta växtbaserade livsmedel.
– Man bör inte utesluta grönsaker och baljväxter av den anledningen.
Finns det någon som bör äta så här?
På frågan om det finns situationer där carnivoredieten kan vara lämplig är svaret kort.
– Nej, inte som jag kan komma på faktiskt. För den är så otroligt begränsande.
Balans slår extremkost
Carnivoredieten kan upplevas ge snabba resultat, särskilt om den innebär att man samtidigt slutar med socker och processad mat. Men enligt den samlade forskningen och Livsmedelsverkets rekommendationer är en varierad kost med både animaliska och vegetabiliska livsmedel det säkraste valet för långsiktig hälsa.
Att utesluta hela livsmedelsgrupper kan ge kortsiktiga effekter – men riskerar att skapa nya problem på sikt.
