Kathrine Frich
Så länge människor har blickat mot natthimlen har rymdens mysterier väckt både förundran och oro.
Från brinnande meteoriter till tysta kometer påminner dessa vandrare oss om hur liten vår värld är i universums oändlighet.
När forskare upptäcker något som kommer utifrån vårt solsystem känns det som en sällsynt chans att röra vid en annan stjärna.
Men en ny studie antyder att vår senaste besökare kanske inte är det orörda sändebud man hoppades på.
Uråldrig resenär
Den 1 juli 2025 upptäckte astronomer vid Asteroid Terrestrial-impact Last Alert System (ATLAS) på Hawaii ett stort objekt som rörde sig snabbt genom solsystemet.
Tidiga observationer bekräftade att det var en interstellär komet – den tredje som hittills har upptäckts efter 1I/ʻOumuamua och 2I/Borisov.
Kometen, som fick namnet 3I/ATLAS, visade den klassiska svansen av damm och gas som kännetecknar solsystemets kometer.
Ändå uppförde den sig på ovanliga sätt, med en sällsynt ”antisvans” och en kemisk sammansättning som aldrig tidigare observerats.
Forskare tror att den kan vara en rest av urgammalt material som bär på ledtrådar till miljöer i avlägsna planetsystem.
NASA:s Tom Statler sade till The Guardian att 3I/ATLAS ”ser ut som en komet. Den gör det en komet gör … Allt tyder starkt på att detta objekt är ett naturligt himlakropp.”
Ovanlig kemi
En ny analys av forskare i Belgien och USA, publicerad på preprint-plattformen arXiv, undersöker 3I/ATLAS med hjälp av data från James Webb-teleskopet (JWST) och NASA:s SPHEREx-projekt.
De fann att kometens koma är ovanligt rik på koldioxid, med ett förhållande mellan CO₂ och vatten som är mycket högre än hos kometer från vårt solsystem.
Den höga koncentrationen förbryllade astronomerna eftersom 3I/ATLAS fortfarande befann sig långt från solen när mätningarna gjordes – solstrålning ensam kan alltså inte förklara resultaten.
Enligt studien var förhållandet mellan CO₂ och H₂O 7,6 till 1 – ett värde mer än fyra standardavvikelser över genomsnittet.
Forskarna övervägde flera förklaringar, bland annat skillnader i kometens ursprung eller variationer i den tidiga skivkemin, men ingen passade lika väl som en process driven av långvarig exponering för kosmisk strålning.
Formad av kosmiska strålar
Forskargruppen föreslår att högenergetiska galaktiska strålar under miljarder år har bombarderat kometens yta, omvandlat kolmonoxid till koldioxid och bildat en organiskt rik skorpa.
Laboratorieexperiment stöder denna teori och visar att sådan strålning långsamt kan förändra kemin hos isiga kroppar i det djupa rymden.
Om detta stämmer är ytan på 3I/ATLAS inte ett fönster mot ett ungt planetsystem, utan ett lager som formats om av eoner av strålning.
Forskarna uppskattar att den nuvarande gasavgången frigör material från de översta 15 till 20 metrarna av kärnan – fortfarande inom det bearbetade lagret.
”Istället för att vara orörda budbärare från avlägsna planetsystem kan interstellära objekt bära spår av bearbetat material,” skriver forskarna.
Resultaten antyder att sådana objekts ursprungliga sammansättning kan vara dold under lager som förändrats av kosmiska strålar.
Vad det betyder för vetenskapen
Resultaten är en besvikelse för astronomer som hoppades kunna studera orört material från ett annat stjärnsystem. Om de flesta interstellära objekt är lika ”väderbitna” av kosmisk strålning kan det bli mycket svårare att förstå deras ursprung.
Ändå ger upptäckten nya insikter i hur materia förändras när den färdas mellan stjärnorna.
Forskarna påpekar att 3I/ATLAS eventuellt kan avslöja djupare, oförändrat material när den närmar sig solen, även om de bedömer det som osannolikt.
För närvarande följer teleskop världen över kometen för att samla mer data och bekräfta teorin.
Även om 3I/ATLAS inte är den orörda relik forskarna hoppades på, kan den avslöja hur de hårda förhållandena i det interstellära rymden formar världarnas byggstenar.
Källor: NASA, JWST-data, SPHEREx-projektet, The Guardian, arXiv
