Emil Martesen
Förslaget kan innebära nya möjligheter för hushåll som länge haft svårt att få ekonomin att räcka till på bostadsmarknaden.
Fler svenskar kan inom kort få lättare att ta sig in på bostadsmarknaden.
Regeringen har nu lagt fram ett lagförslag som innebär omfattande förändringar av reglerna för bolån, med målet att stärka möjligheterna till bostadsköp och öka rörligheten på marknaden.
Om förslaget antas väntas de nya reglerna träda i kraft den 1 april 2026.
Lagändringarna ska bland annat göra det enklare för familjer att flytta till en större bostad när behoven förändras, samtidigt som fler förstagångsköpare får bättre förutsättningar att äga sitt eget boende.
Det skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Nya ramar för bolån
Det lagförslag som nu har överlämnats till riksdagen innebär att regleringen av bolån samlas i en ny lag.
Den ska ersätta Finansinspektionens nuvarande föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.
En av de mest betydelsefulla förändringarna är att det skärpta amorteringskravet tas bort.
Framöver ska bolåntagare inte längre behöva amortera upp till tre procent per år enbart på grund av att lånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst.
Lägre krav på kontantinsats
Förslaget innebär även att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av ny bostad.
Därmed minskar kravet på egen kontantinsats, vilket kan underlätta för fler att genomföra ett bostadsköp.
Förändringen bedöms särskilt kunna få betydelse för unga hushåll och barnfamiljer, som ofta har begränsade besparingar under de första åren i arbetslivet.
Begränsningar vid ytterligare belåning
Samtidigt införs stramare ramar för att ta ytterligare lån, exempelvis vid renovering. I dessa fall får belåningsgraden som högst uppgå till 80 procent av bostadens marknadsvärde.
Den nuvarande tröghetsregeln utvidgas, vilket innebär att en omvärdering av bostaden i syfte att höja lånebeloppet endast får göras vart femte år.
Politisk motivering
Finansminister Niklas Wykman framhåller att det skärpta amorteringskravet ofta har drabbat människor i en livsfas med höga utgifter och behov av större ekonomisk flexibilitet.
Regeringen bedömer därför att förändringarna skapar en bättre balans mellan ansvarsfull skuldsättning och ekonomiskt handlingsutrymme.
Även från andra politiska partier uttrycks stöd för förslaget, som anses kunna stärka bostadsmarknadens funktionssätt och göra det lättare för fler att forma sina liv genom bostadsägande.
Ikraftträdande i april
Lagförslaget innehåller dessutom en förändring där ansvaret för den kontracykliska kapitalbufferten flyttas från Finansinspektionen till Riksbanken.
Om förslaget antas väntas de nya reglerna träda i kraft den 1 april 2026, vilket kan innebära en påtaglig ekonomisk lättnad för många svenskar i samband med bostadsköp och finansiering.
