Vanan som avslöjar låg självkänsla

Att säga förlåt ses ofta som ett tecken på empati och mognad.

Men när ursäkter kommer för minsta lilla kan det handla om något djupare än bara artighet.

Enligt en genomgång i den spanska tidningen El Economista menar psykologer att ett överdrivet behov av att be om ursäkt ofta hänger ihop med självkänsla och tidigare erfarenheter.

Rötter i uppväxten

Experter beskriver hur beteendet ofta formas tidigt i livet.

I miljöer där lydnad belönas och konflikter bestraffas kan barn lära sig att undvika friktion till varje pris.

I vuxen ålder kan det visa sig som en ständig känsla av skuld. Personen tolkar lätt sina handlingar som felaktiga eller besvärande, även när de inte är det.

Ett starkt behov av bekräftelse från andra är också vanligt

Rädslan för att bli negativt bedömd gör att ursäkten används som en slags försäkring – ett sätt att förebygga avvisande.

Stress och ångest i bakgrunden

Enligt psykologer kan vanan också fungera som en strategi för att hantera inre stress. Att snabbt säga förlåt kan tillfälligt dämpa oro och skapa en känsla av kontroll.

Men på sikt riskerar beteendet att bli automatiskt.

Det som ibland kallas ”automatisk förlåtelse” sker utan eftertanke och kan vara svårt att bryta.

Konsekvensen kan bli obalanserade relationer, där personen ständigt tar ansvar även för sådant som inte ligger på dennes bord.

Vägen mot förändring

För att komma ur mönstret krävs enligt experterna ökad självmedvetenhet. Ett första steg är att uppmärksamma när och varför ursäkterna kommer.

El Economista hänvisar även till hälsosajten Cuídate Plus, som betonar vikten av att arbeta med självkänsla och mer självsäker kommunikation. Psykologisk behandling kan ge verktyg för att stärka den inre dialogen och minska behovet av ständig bekräftelse.

Att be om ursäkt är i grunden något positivt.

Men när det sker reflexmässigt kan det bli både utmattande och begränsande – för alla inblandade.

Källa: El Economista