Mimmo Wiestål Fischetti
Säkerhetsläget i Europa har försämrats ytterligare. Det slår Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, fast i sin årsrapport för 2025. Enligt myndigheten är hotet från Ryssland både allvarligt och mer konkret än tidigare – och tröskeln för att använda militärt våld beskrivs som låg.
– Säkerhetsläget har försämrats ytterligare. De hot som riktas mot Sverige är mycket allvarliga och vi bedömer att de skulle kunna förvärras, säger Thomas Nilsson, generallöjtnant och chef för Must.
Ryssland pekas ut som huvudhotet
I rapporten beskriver Must Ryssland som det främsta militära hotet mot både Sverige och Nato. Enligt underrättelsetjänsten har Ryssland en operativ militär planering riktad mot alliansen och mot Sverige, det skriver SVT Nyheter.
Hotbilden väntas dessutom växa under de kommande åren. Enligt Must ökar Ryssland gradvis sin militära förmåga i Sveriges närområde, vilket i sin tur stärker landets möjligheter att agera militärt.
Liknande varningar har framförts tidigare år. Men i årets rapport betonas att hotet nu är mer konkret än tidigare.
Tre scenarier – från begränsat angrepp till fullskalig kontroll
Must delar in riskerna i tre tidsperspektiv.
Redan på kort sikt, inom 0–12 månader, bedömer myndigheten att det finns en risk för ”ett begränsat väpnat angrepp i Sveriges närområde för att markera mot eller bekämpa enstaka militära enheter och anläggningar”.
På medellång sikt, inom tre till fem år, anser Must att Ryssland kan ha förmåga att ”genomföra ett väpnat angrepp med målsättningen att bekämpa större militära enheter, ta kontroll över avgränsande områden, upprätta avgränsat luftherravälde eller genomföra en sjöblockad.”
På längre sikt, fem till tio år framåt, bedömer myndigheten att Ryssland kan få kapacitet att ”genomföra ett väpnat angrepp med syfte att ta kontroll över stora landområden och i anslutning upprätta sjö och luftherravälde.”
Hybridangrepp och sabotage
Utöver traditionella militära angrepp varnar Must för en ökad risk för hybridkrigföring. Särskilt pekas sabotage och andra påverkansoperationer ut som hot mot stödet till Ukraina.
”Tröskeln är låg för våldsanvändning med konventionella militära maktmedel, för avskräckning med icke konventionella vapensystem och för användandet av hybrida metoder”, skriver Must i rapporten.
Thomas Nilsson betonar att hybridkrig inte är en mildare form av konflikt.
– Hybridkrigföring är inte någon snällare form av krigföring. Det är att skada och försvaga våra samhällen och sammanhållningen inom Nato och EU, säger han.
Uppmaning om stärkt försvar
Must följer enligt Nilsson noggrant den ryska militära upprustningen. Han menar att västvärlden måste se till att avskräckningen är trovärdig.
– Det ska finnas så mycket militär förmåga i väst att Ryssland inte vid något tillfälle ska kunna kalkylera att de kan vinna på att skapa en konflikt. Det är den konkreta avskräckningen som är grunden i Natos strategi och därmed även vår.
Rapporten tecknar en tydlig bild: hotet mot Sverige är inte teoretiskt – utan något som måste tas på största allvar här och nu.
