Tre krig som blottlade Rysslands svagheter

En rapport från Polska nyhetsbyrån (PAP), citerad av o2.pl, drar paralleller mellan tre stora militära nederlag och det pågående kriget i Ukraina och hävdar att liknande strategiska felbedömningar fortsätter att återkomma.

Krimkriget som väckarklocka

Krimkriget 1853–1856 markerade en vändpunkt för det ryska imperiet. Konflikten inleddes efter att Ryssland gjorde anspråk på att skydda ortodoxa kristna i Osmanska riket och gick in i de donauiska furstendömena.

När Frankrike och Storbritannien anslöt sig till Turkiet mot Ryssland förändrades maktbalansen. Den utdragna belägringen av Sevastopol blev den avgörande episoden i en kampanj som slutligen slutade med rysk nederlag.

Professor Andrzej Chwalba skrev i Universal History. The 19th Century att kriget visade att Ryssland var oförberett för sina imperiala ambitioner eftersom landet hade försummat moderniseringen av sin administration och sina väpnade styrkor. Efter kriget begränsades Rysslands marina närvaro i Svarta havet och interna reformer följde.

Tsushimas chock

Ett halvt sekel senare gick Ryssland i krig med Japan om inflytande i Östasien. Enligt PAP krossade en rad nederlag — däribland kapitulationen i Port Arthur och förstörelsen av den baltiska flottan vid Tsushima 1905 — bilden av Ryssland som en dominerande sjömakt.

Nyhetsbyrån rapporterar att Japan drog nytta av västerländskt finansiellt stöd, där Storbritannien och USA finansierade en betydande del av Tokyos krigsinsats.

Freden i Portsmouth avslutade konflikten men utlöste inrikes oro i Ryssland, vilket ledde till politiska eftergifter såsom inrättandet av duman och försök till landsbygdsreformer under premiärminister Stolypin.

Afghanistans börda

1979 intervenerade Sovjetunionen i Afghanistan och installerade en vänligt sinnad regering efter politiska omvälvningar i Kabul. PAP noterar att sovjetiska styrkor hade svårt att bekämpa mujahedinkrigare beväpnade med västlevererade vapen.

Historikern David R. Marples, citerad av PAP, hävdade att Moskva trodde att USA endast skulle reagera i begränsad omfattning.

Kriget tömde Sovjetunionens finanser och undergrävde moralen. PAP rapporterar att omkring 22 000 sovjetiska soldater dödades och 75 000 sårades, medan interventionen enligt uppgift kostade miljarder årligen. Sovjetiska trupper drog sig tillbaka 1988 och Sovjetunionen upplöstes tre år senare.

Ekon i Ukraina

PAP lyfter fram återkommande teman i dessa konflikter: att underskatta motståndare, överskatta militär kapacitet och skjuta upp strukturella reformer.

Rapporten antyder att kriget i Ukraina, som av Kreml beskrivs som en ”särskild militär operation”, kan utgöra ytterligare ett kapitel i detta historiska mönster, där politiska ambitioner kolliderar med strategisk verklighet.

Källor: Polska nyhetsbyrån (PAP), o2.pl