Mimmo Wiestål Fischetti
För första gången i sin andra mandatperiod höll Donald Trump natten till onsdag sitt traditionsrika tal om tillståndet i nationen, ”State of the Union”.
Talet blev det längsta i sitt slag någonsin – över en timme och 29 minuter. Ändå saknades ett ämne som väckt starka reaktioner i både Danmark och Grönland: presidenten sa inte ett ord om Grönland.
Slog rekord – och gick till angrepp
Trump använde den rekordlånga scenen till att fokusera på inrikespolitiken och rikta hård kritik mot Demokraterna.
Flera inbjudna gäster i kongressalen lyftes fram som exempel på amerikaner som enligt presidenten drabbats av tidigare administrationers politik.
– Större och bättre än någonsin före, sade Trump om USA:s utveckling under hans ledning.
Ekonomin återkom han till flera gånger. Budskapet var tydligt: USA har slutat förlora – och börjat vinna.
Som symbol för den bilden kallade han in de amerikanska ishockeyherrarna, som nyligen tog OS-guld.
Tvist om tullar och investeringar
Trump kritiserade en färsk dom i Högsta domstolen som underkände hans försök att införa omfattande strafftullar mot stora delar av världen. Domen kallade han ”mycket olycklig”.
Samtidigt hyllade han tullpolitiken och hävdade att den dragit in 18 biljoner dollar i investeringar. Enligt Vita huset rör det sig dock om 9,7 biljoner dollar – en siffra som i sin tur ifrågasatts.
CNN har tidigare granskat Trumps handelsavtal och beskrivit uppgifterna som kraftigt överdrivna, skriver danska DR.
Militär styrka och Venezuela i fokus
Presidenten betonade också att USA stärkt sin position på västra halvklotet, bland annat genom att terrorstämpla narkotikakarteller.
Han lyfte fram en militär operation kort efter årsskiftet då USA tillfångatog Venezuelas tidigare president Nicolás Maduro.
– Den amerikanska oljeproduktionen har ökat med mer än 600 000 fat per dag, och vi har just tagit emot från vår nya vän och partner, Venezuela, mer än 80 miljoner fat olja, sade Trump.
Under talet arrangerades även ett känslosamt ögonblick när en venezuelansk kvinna i publiken återförenades med sin farbror, den tidigare presidentkandidaten Enrique Márquez, som nyligen släppts från fängelse.
Iran, Ukraina och Nato
Utrikespolitiken fick också plats, om än mer begränsat. Trump sade att han föredrar diplomati i de pågående kärnförhandlingarna med Iran, men hyllade samtidigt en amerikansk bombning av iranska kärnanläggningar förra året.
Han hävdade även att Iran återupptagit sitt kärnprogram.
– De har missiler som kan nå Europa och snart också missiler som kan nå USA, sade presidenten.
Kriget i Ukraina nämndes kort. Trump sade att han tagit ansvar för att avsluta åtta krig och nu arbetar för att få slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina.
– Vi arbetar hårt för att avsluta det nionde kriget i Ryssland och Ukraina, där tusentals förlorar livet varje vecka, sade han.
Relationen till Nato-länderna berördes också. Trump kallade dem ”vänner” och ”allierade”, men upprepade kritiken om att europeiska länder tidigare betalat för lite till försvaret. Nu, menade han, har flera länder höjt sina försvarsutgifter till fem procent av BNP.
Frågan som uteblev: Varför inget om Grönland?
Mot slutet hyllade Trump USA inför landets 250-årsjubileum.
Men i Europas nordligaste hörn var det inte bara det som sades som väckte uppmärksamhet – utan det som inte sades.
Trots att presidenten så sent som häromdagen uppgav att han skickat ett sjukhusfartyg mot Grönland nämndes territoriet varken direkt eller indirekt i det rekordlånga talet.
Att Grönland helt uteblev, trots tidigare utspel, sticker ut. Särskilt eftersom frågan under senare tid fått ny politisk laddning i relationen mellan USA, Danmark och det självstyrande området.
I ett tal fyllt av superlativ, konflikter och utrikespolitiska markeringar blev tystnaden om Grønland därför ett av de tydligaste beskeden.
