Mimmo Wiestål Fischetti
Oroligheter i Mellanöstern och en skärpt hotbild gör att fler börjar fundera över sin privatekonomi. Vad händer med bolånet, räntan och sparkontot om Sverige hamnar i ett skymningsläge – alltså på randen till krig?
Den frågan har tidigare riksbankschefen Stefan Ingves fått i en ekonomipanel.
När krigsrisken ökar ändras spelreglerna snabbt
Ingves är tydlig med att inget facit finns när läget blir extremt osäkert.
– Ett enkelt svar på din fråga är att säga: den som ändå det visste?
Det skriver Dagens Nyheter.
I ett skymningsläge kan staten behöva lägga om prioriteringarna snabbt, med mer pengar till försvar och krisåtgärder.
Samtidigt kan investerare söka sig bort från mindre valutor som den svenska kronan. En svagare krona riskerar att pressa upp priserna, vilket i sin tur kan göra att räntorna sticker upp.
Inflation, brist och svarta priser kan ta över
Ingves drar paralleller till Ukraina och beskriver hur inflationen kan rusa när kriget slår till och varor blir svårare att få tag på. I hans resonemang uppstår då lätt nya “inofficiella” priser vid sidan av de vanliga.
– I ovan nämnda scenario får man dessvärre också räkna med att det uppkommer en svart marknad för olika typer av förnödenheter, skriver Ingves.
Då kan staten styra sparandet med hårda beslut
Om krisen fördjupas kan staten, enligt Ingves, gå från att påverka ekonomin via regler och räntor – till att styra mer direkt.
– Staten bestämmer då över hushållens sparande och kan tvinga dem att låna ut pengar till staten. Staten kan också styra sparräntorna i ekonomin så att den har råd med sina lån, förklarar Ingves.
Poängen i hans varning är att hushållens ekonomi kan hamna under helt andra villkor än i vardagen: mer kontroll, fler begränsningar och snabbare politiska beslut.
Lånen försvinner inte men villkoren kan bli brutala
Den som hoppas att skulder “försvinner” i kaoset får räkna med besvikelse.
Ingves linje är att lån i grunden fortfarande ska betalas, även om krig och störningar kan tvinga fram statliga stöd, uppskov eller omförhandlingar när människor förlorar jobb eller bostäder.
Samtidigt påminner han om att krig är ett undantagstillstånd även för trygghetssystem – och att försäkringar ofta inte ersätter krigsskador.
Så rustar du din ekonomi redan nu
Ingves avslutar med ett råd som är både krasst och praktiskt: bygg marginaler och räkna med att du inte kommer kunna styra allt själv.
– Räkna med ekonomiska förhållanden som man inte råder över på hushållsnivå. Spara om möjligt för att hantera oförutsedda utgifter.
Hoppas att de lägen jag beskriver aldrig inträffar men vänj dig vid tanken, och räkna med att klara vardagen tillsammans med grannarna så gott det går.
För den som vill ha mer handfasta checklistor om betalningar och beredskap pekar även Finansinspektionen på att ett krisläge kan slå ut digitala betalsystem och att det är klokt att se över buffert, riskspridning och hur man kan betala om kort och appar inte fungerar.
En buffert kan bli ditt viktigaste försvar
Ingves budskap är i grunden enkelt: i fredstid styr du mycket själv – i ett skymningsläge kan staten och marknaden ta över ratten.
Det du kan göra i dag är att skapa luft i ekonomin, minska sårbarheten och tänka igenom hur du klarar en vardag som plötsligt inte fungerar som vanligt.
