Putin ger sig själv makt att invadera länder för att “rädda arresterade ryssar”

Kreml har hävdat ett sådant ansvar i konflikter från Georgien till Ukraina och har ofta sagt att rysktalande personer eller innehavare av ryska pass behövde skydd.

Nu verkar Moskva stärka denna doktrin genom ny lagstiftning som kan ge presidenten betydligt större befogenheter att sätta in trupper utomlands.

Nya befogenheter att sätta in trupper utomlands

En statlig kommission för lagstiftningsarbete har godkänt förslag till ändringar som skulle utvidga president Vladimir Putins befogenheter att använda de ryska väpnade styrkorna utanför landet.

Enligt de föreslagna ändringarna skulle Putin kunna sätta in trupper extraterritoriellt för att skydda ryska medborgare om de arresteras, hålls frihetsberövade eller åtalas utomlands.

Lagförslaget säger att militären kan användas för att försvara medborgare i Ryska federationen i fall som rör “arrestering, frihetsberövande, straffrättslig förföljelse och andra former av förföljelse.”

Enligt en källa till nyhetsbyrån Interfax gäller bestämmelsen även situationer där ryssar hålls av domstolar som fungerar “utan Ryska federationens deltagande” eller av internationella rättsliga organ som Moskva inte erkänner.

Ändringar i befintliga lagar

Lagförslaget innehåller ändringar i lagarna “Om medborgarskap” och “Om försvar”.

Enligt källor har det ryska försvarsministeriet tagit fram lagstiftningen.

Enligt den nuvarande versionen av Rysslands federala säkerhetslag har presidenten redan befogenhet att skicka trupper utomlands när utländska stater eller internationella organisationer fattar beslut som anses strida mot Rysslands intressen eller dess allmänna ordning.

De nya ändringarna skulle ytterligare tydliggöra att sådana insatser kan användas specifikt för att försvara ryska medborgare som står inför rättsliga åtgärder utanför landet.

Tribunal mot den ryska ledningen

Juridiska experter anser att lagstiftningen kan vara kopplad till försök i Europa att skapa en särskild tribunal mot Ryssland.

Dmitry Malbin, jurist och partner vid Verba Legal, sade till RBC att förslaget verkar vara kopplat till initiativ från EU-länder att åtala Rysslands ledning för invasionen av Ukraina.

Förra sommaren tillkännagav Europarådet planer på att skapa en tribunal som ska ställa högt uppsatta ryska tjänstemän inför rätta för aggressionsbrottet mot Ukraina.

Till hösten hade 26 EU-länder bekräftat sitt deltagande i tribunalen, som är modellerad efter Nürnbergprocesserna där nazistiska ledare åtalades efter andra världskriget.

I januari 2026 anslog EU sina första 10 miljoner euro för att stödja tribunalens arbete. Enligt källor till Deutsche Welle kan åklagare rikta in sig på minst 20 personer.

Växande varningar om konflikt med Nato

Lagstiftningen kommer också samtidigt som västerländska underrättelsetjänster varnar för att Ryssland kan utgöra ett växande militärt hot mot Europa.

Tysklands underrättelsetjänst BND varnade förra sommaren för att Ryssland kan försöka genomföra en provokation i Baltikum liknande annekteringen av Krim.

I februari bedömde dansk underrättelsetjänst att Ryssland kan vara kapabelt att starta ett fullskaligt krig i Europa inom fem år.

Natos generalsekreterare Mark Rutte uttryckte senare liknande oro.

Frankrikes generalstabschef, general Fabien Mandon, varnade också i oktober för att Europa måste förbereda sig på möjligheten av en konflikt med Ryssland inom tre till fyra år.

Experter vid Institute for the Study of War säger att förberedelser för ett sådant scenario redan kan ha börjat.

Enligt ISW omfattar indikatorer bland annat omorganisering av militärdistrikt längs Rysslands västra gräns, skapandet av nya baser nära Finland samt incidenter med sabotage, elektronisk krigföring, GPS-störningar, bränder och luftprovokationer.

Källor: Digi24, Institute for the Study of War.