Nya forskningsresultat väcker uppmärksamhet och tyder på att de populära läkemedlen kan påverka kroppen på fler sätt än man tidigare trott.
Många svenskar har kommit i kontakt med viktminskningsläkemedel som Ozempic och Wegovy, antingen genom egen erfarenhet eller via vänner och familj.
Läkemedlen har blivit kända för sin förmåga att hjälpa människor att gå ner i vikt, men de kan också ha andra, mer oväntade effekter på kroppen.
Nu tyder nya forskningsdata på att den här typen av läkemedel även kan påverka vår biologiska ålder.
Det väcker nya frågor om hur läkemedlen egentligen påverkar kroppen, utöver den synliga viktnedgången.
Forskning från Novo Nordisk och Eli Lilly tyder på att GLP-1-läkemedel kan bromsa det biologiska åldrandet med upp till tre år jämfört med placebo.
Resultaten har presenterats vid en forskarkonferens om åldrande vid Harvard University och uppmärksammats av MIT Technology Review.
Novo Nordisks resultat
GLP-1-läkemedel utvecklades ursprungligen för behandling av typ 2-diabetes, men används numera även för viktminskning.
Novo Nordisks resultat bygger på blodprover från 10 052 deltagare. Hälften fick semaglutid, den aktiva substansen i bland annat Wegovy, Ozempic och Rybelsus.
De övriga deltagarna fick placebo.
Blodproverna analyserades med hjälp av så kallade proteinbaserade åldersklockor, som uppskattar kroppens biologiska ålder utifrån nivåerna av vissa proteiner i blodet.
De flesta av dessa mätmetoder visade en genomsnittlig skillnad på två till tre år mellan gruppen som fick läkemedlet och placebogruppen.
En av mätmetoderna, som fokuserade på proteiner kopplade till hjärtat, visade till och med en skillnad på omkring fyra år.
Konkurrentens forskningsresultat
Även Eli Lilly har presenterat forskningsdata, den här gången från sin SURMOUNT-5-studie.
Studien undersökte tirzepatid, den aktiva substansen i läkemedlen Mounjaro och Zepbound.
Forskarna använde så kallade epigenetiska klockor, som uppskattar den biologiska åldern genom att analysera kemiska förändringar i DNA.
I studien visade de olika mätmetoderna en genomsnittlig inbromsning av det biologiska åldrandet på mellan 0,7 och 1,1 år.
För vissa vävnadstyper visade mätningarna till och med tecken på föryngring. Det innebär att vissa organ och vävnader bedömdes ha en lägre biologisk ålder efter behandlingen.
Enligt MIT Technology Review beskriver Steve Horvath, professor vid UCLA och en av pionjärerna inom utvecklingen av biologiska åldersklockor, en inbromsning på två år som en relativt kraftig effekt.
Andra forskare manar däremot till försiktighet.
Resultaten kommer från läkemedelstillverkarnas egna studier och har ännu inte genomgått vetenskaplig granskning av oberoende forskare, så kallad peer review.
Det är dessutom fortfarande oklart om effekterna beror på själva viktminskningen eller om läkemedlen har en direkt påverkan på kroppens åldrandeprocesser.
Upptäckterna bidrar till det växande intresset för att GLP-1-läkemedel kan ha fler effekter än att enbart bidra till viktminskning.
Det är dock viktigt att betona att resultaten inte innebär att man bör börja använda läkemedlen enbart i syfte att leva längre.
GLP-1-läkemedel är receptbelagda och används vid behandling av typ 2-diabetes eller övervikt, beroende på vilket preparat det gäller.
Det är alltid en läkare som ska bedöma om behandlingen är lämplig för den enskilda patienten.
I januari 2026 beviljade den amerikanska forskningsmyndigheten ARPA-H 38 miljoner dollar till en studie i Texas.
Studien ska undersöka hur semaglutid påverkar det biologiska åldrandet hos friska personer över 60 år.
Resultaten kan bidra till att klargöra om de observerade effekterna beror på läkemedlet i sig eller på den viktminskning som behandlingen leder till.