En ny granskning slår larm om omfattande fel i vab-ersättningen.
Just nu läser andra
I en majoritet av de kontrollerade ärendena – upp till sju av tio – upptäcks felaktigheter, enligt uppgifter som nu väcker stark kritik.
Samtidigt handlar det om stora summor: hundratals miljoner kronor varje år betalas ut felaktigt.
Fel i majoriteten av granskade fall
När misstänkta vab-ärenden granskas närmare visar det sig ofta att något inte stämmer. I omkring 70 procent av fallen finns felaktiga uppgifter, enligt uppgifter som nu lyfts fram i debatten.
Det betyder inte att lika många fuskar medvetet – men det visar att systemet är sårbart.
Enligt Försäkringskassan innehåller cirka 16 procent av alla vab-ansökningar någon form av fel.
Läs också
Så går fusket till
De vanligaste misstagen – eller fusken – är återkommande:
- Föräldrar ansöker om vab trots att de jobbar och får lön
- Barnet är egentligen i skolan eller förskolan
- Fel antal timmar eller dagar rapporteras
– “Vab är till för att ta hand om sjuka barn – inte en extra inkomst”, säger Rosa Fiorito på Försäkringskassan enligt myndighetens rapport, enligt mediet NU.
Kostar skattebetalarna miljarder
Totalt betalas omkring 8–9 miljarder kronor ut i vab varje år. Men en betydande del riskerar att vara felaktig.
Myndigheten uppskattar att fusket kostar runt 800 miljoner kronor årligen.
Det gör vab till ett av de största områdena för bidragsbrott i Sverige.
Läs också
Hårdare kontroller – och straff
För att stoppa fusket har kontrollerna skärpts. Bland annat får Försäkringskassan nu tillgång till arbetsgivares uppgifter om frånvaro.
Samkörningen är det nya vapen som kommer att göra det stort sett omöjligt att fuska.
Vid misstanke kan myndigheten:
- kräva tillbaka pengarna
- göra polisanmälan
- driva ärenden till åtal
Straffet kan bli böter eller fängelse i upp till två år.
Viktigt att komma ihåg
Samtidigt betonar myndigheten att det är en liten grupp som står för fusket.
Läs också
Majoriteten av alla föräldrar använder systemet korrekt – men de återkommande felen riskerar att urholka förtroendet.
Och i förlängningen kan det leda till hårdare regler för alla.