Många svenskar kan ha lurats av bolånesiffrorna: Nya uppgifter väcker frågor

Små skillnader mellan bankerna kan påverka ekonomin mer än många tror.

Därför tittar många svenskar på bankernas snitträntor när det är dags att förhandla lån eller byta bank.

Siffrorna används ofta som ett sätt att se var kunderna lyckas få bäst villkor.

Nu visar en granskning från Zmarta att jämförelserna kanske inte varit helt rättvisa. Banker kan nämligen ha rapporterat sina siffror på olika sätt under lång tid.

Det kan i sin tur ha påverkat bilden av vilka banker som egentligen erbjudit de bästa räntorna.

Bankerna skiljer sig

Sedan 2015 måste banker redovisa genomsnittliga bolåneräntor enligt regler från Finansinspektionen.

Många utgår från att siffrorna visar ett snitt för samtliga bolånekunder, men så fungerar det inte.

Statistiken omfattar bara nya lån, omförhandlade lån och lån där villkoren förlängts.

En stor del av diskussionen gäller de rörliga bolånen med tre månaders bindningstid.

Där har bankerna gjort olika bedömningar kring vad som faktiskt ska ses som en förändring av lånet.

I Zmartas genomgång framgår att åtta av de tolv största bankerna tar med lån som automatiskt går över i en ny tremånadersperiod.

Fyra banker använder däremot en annan modell.

Där förs lånet in i statistiken först efter att kunden själv förhandlat fram nya villkor eller när en tidigare ränterabatt upphört.

”Det här innebär att snitträntorna är en mix av både äpplen och päron”, säger Ola Söderlind på Zmarta.

FI sätter ned foten

Efter frågor från Zmarta har Finansinspektionen förklarat hur reglerna ska tolkas.

Myndigheten skriver att automatiska förändringar av rörliga bolån inte ska tas med i statistiken.

Bara ändringar efter en förhandling eller i samband med en ny villkorsperiod ska ingå.

Beskedet innebär samtidigt att Finansinspektionen ger stöd åt den modell som fyra banker redan använder.

Enligt myndighetens egen tolkning har därmed åtta av Sveriges största banker redovisat sina snitträntor på ett felaktigt sätt.