Mimmo Wiestål Fischetti
Många svenskar är vana vid att hålla koll på mygg, getingar och andra små kryp under sommaren. Få djur väcker däremot så mycket uppmärksamhet som fästingar.
Samtidigt blir intresset för smittor och sjukdomar allt större när fler vistas ute i naturen. För många handlar det om att känna sig trygg under promenader, utflykter och semestrar.
Forskare arbetar därför ständigt med att förbättra övervakningen av olika arter och upptäcka förändringar så tidigt som möjligt.
Nu kan ny teknik komma att ge viktig hjälp i det arbetet.
Enligt TV4 utvecklas en AI-lösning som ska hjälpa forskare att snabbare identifiera fästingar som kan bära på farliga sjukdomar.
Snabbare upptäckter
Under förra året smittades över 500 personer i Sverige av TBE, som är en fästingburen hjärninflammation.
Samtidigt har användare av appen Rapportera fästing skickat in omkring 35 000 bilder till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, sedan tjänsten lanserades för tre år sedan.
Varje bild behöver i dag granskas, vilket kräver mycket tid. Tanken är att AI ska kunna sortera och analysera materialet betydligt snabbare.
Anna Omazic, fästingforskare vid SVA, säger till TV4 att tekniken kan hjälpa forskarna att hitta ovanliga fynd som kräver extra uppmärksamhet.
”Det kommer alltid fortfarande behövas en människa bakom”
Målet är bland annat att snabbare upptäcka arter som ännu inte etablerat sig i Sverige men som kan föra med sig nya virus eller bakterier.
Ett exempel är flyttfågelfästingen Hyalomma marginatum. Arten kan bära på blödarfeber och har vid några tillfällen påträffats i Sverige.
Hittills verkar den dock inte klara det svenska klimatet särskilt bra.
Gemensam lösning
AI-modellen utvecklas i samarbete med Malmö universitet. Najmeh Abiri, lektor i maskininlärning, hade ingen tidigare erfarenhet av fästingar när projektet startade.
Arbetet har samtidigt visat sig vara mer komplicerat än väntat. Bilderna som skickas in håller varierande kvalitet och fästingar är ofta svåra att fotografera eftersom de rör sig.
Forskarna hoppas ändå kunna presentera den nya AI-funktionen inom ett till två år.
På längre sikt finns en ambition att samarbeta med fler länder i norra Europa.
Förhoppningen är att forskare ska kunna dela information genom en gemensam plattform och därmed snabbare få signaler om nya och potentiellt farliga fästingarter.
”Att vi i norra Europa kunde ha en gemensam app, som man kunde mata in information i, och att forskare kunde få tillgång till all data samtidigt, det vore drömmen”
