Startsida Nyheter Fredsrapport 2026: Världsledare eller krigsherrar?

Fredsrapport 2026: Världsledare eller krigsherrar?

Fredsrapport 2026: Världsledare eller krigsherrar?
Shutterstock

En ny fredsrapport varnar för att global politik i allt högre grad formas av ledare som är villiga att använda militärt våld trots de skador det orsakar den internationella ordningen.

En ny fredsstudie har väckt oro över vad forskare beskriver som en återkomst av ”krigsherrpolitik”, där mäktiga ledare i allt högre grad förlitar sig på militärt våld för att främja nationella intressen samtidigt som internationella normer försvagas.

Resultaten ger en dyster bild av det globala säkerhetsläget, där experter varnar för att internationell rätt och multilaterala institutioner utsätts för ett växande tryck.

Växande oro

Enligt Onet, med hänvisning till rapportering från Deutsche Welle, undersöker fredsrapporten 2026 vad forskarna beskriver som en återkomst av politiska ledare som prioriterar makt, inflytande och militär styrka framför internationella rättsliga ramverk.

Vid presentationen av rapporten i Berlin hävdade konfliktforskaren Conrad Schetter från International Center for Conflict Studies i Bonn att vissa samtida ledare underminerar den internationella ordningen.

Bland de nämnda ledarna fanns Rysslands president Vladimir Putin, USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

”Vi vill inte likställa någonting, men vi ser vissa mönster”, sade Ursula Schroeder från Institutet för fredsforskning och säkerhetspolitik vid Hamburgs universitet.

Våld framför diplomati

Rapporten hävdar att våld i allt större utsträckning betraktas som ett normalt politiskt verktyg.

Enligt Onet, som hänvisar till Deutsche Welle, anser forskarna att denna utveckling återspeglas i staters försök att begränsa andra länders suveränitet samtidigt som de utökar sitt eget inflytande och sina strategiska intressen.

Studien pekar också på regionala makters roll, däribland Saudiarabien, Qatar och Förenade Arabemiraten, i konflikter i länder som Libyen och Somalia.

Forskarna menar att geopolitiska och ekonomiska intressen i allt högre grad formar utrikespolitiska beslut.

Den internationella ordningen

Nicole Deitelhoff från Leibnizinstitutet för freds- och konfliktforskning varnade för att denna utveckling bidrar till att underminera internationella institutioner, särskilt Förenta nationerna.

Enligt Onet, som hänvisar till Deutsche Welles rapportering om studien, uppmanar författarna Tyskland och andra europeiska länder att stärka sitt stöd för internationell rätt, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete.

Forskarna kritiserade nedskärningar i utvecklings- och humanitärt bistånd och menade att sådana åtgärder riskerar att förvärra instabilitet, hunger, sjukdomar och väpnade konflikter.

De varnade för att minskat stöd kan bidra till fler kriser snarare än att lösa dem.

Tysklands roll

Rapporten granskar också Tysklands position på den internationella scenen och hävdar att Berlin har förlorat trovärdighet inom vissa delar av utrikespolitiken.

Enligt Onet, med hänvisning till Deutsche Welle, pekade forskarna på Tysklands misslyckade försök att få en icke-permanent plats i FN:s säkerhetsråd som ett tecken på minskat internationellt förtroende.

Studien ifrågasatte även förbundskansler Friedrich Merz agerande i flera internationella kriser, däribland USA:s agerande gentemot Venezuela och militära operationer mot Iran.

Forskarna drog slutsatsen att Tyskland bör arbeta för att återuppbygga förtroendet genom stöd till internationell rätt, samarbete och förnyade ansträngningar för att stärka vapenkontrollavtal.

De framhöll att förtroendeskapande åtgärder fortfarande är avgörande för att minska spänningar och bevara en långsiktig fred.

Källor: Onet, Deutsche Welle, International Center for Conflict Studies, Institutet för fredsforskning och säkerhetspolitik, Leibnizinstitutet för freds- och konfliktforskning

Ads by MGDK