Ida Hansson
Trots att yrken inom välfärden hyllades under pandemin, visar siffrorna att dessa nu halkar efter allt mer när det gäller löneutveckling.
Trots att välfärdens kvinnodominerade yrken hyllades under pandemin för sitt viktiga arbete, visar en ny rapport från Lönelotsarna att dessa yrken nu halkar efter i löneutvecklingen.
Enligt rapporten, som presenterades på Equal Pay Day, tjänar anställda inom kvinnodominerade sektorer i genomsnitt 8 900 kronor mindre än de som arbetar i jämförbara yrken med antingen en jämn könsfördelning eller mansdominans.
Marie Trollvik, ordförande för Lönelotsarna, är kritisk till utvecklingen:
”Det är fullständigt oacceptabelt att vi ser lönerna sjunka i dessa samhällsviktiga yrken när de borde öka. För att vända trenden krävs nationella satsningar,” säger hon i ett pressmeddelande.
Rapporten visar att det strukturella lönegapet mellan kvinnodominerade och andra yrken ökat från 19 procent 2018 till 20 procent 2023.
Detta trots tidigare enighet om att höja lönerna inom välfärden. Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer, menar att regeringen måste agera om de på allvar vill förebygga gängkriminalitet:
”Socialsekreterare och lärare spelar en nyckelroll i att förebygga kriminalitet, men får inte samma löneutveckling som poliser. Om regeringen menar allvar med att stoppa gängen, måste dessa yrkesgrupper få samma förutsättningar.”
En särskild jämförelse i rapporten visar att poliser, som fått löneökningar på 3 500 kronor genom särskilda satsningar, nu tjänar i snitt 6 100 kronor mer än förskollärare – trots att förskollärare ofta har längre utbildning.
