Mimmo Wiestål Fischetti
Att använda körkortet för att legitimera sig har länge varit en självklarhet för många svenskar.
Men nu förbereds en förändring som på sikt kan göra den vanan historia.
Bakgrunden är regeringens arbete med att stärka skyddet mot identitetsbedrägerier och skapa ett mer enhetligt system för säkra identitetshandlingar.
Förslaget innebär att ett nytt statligt id-kort ska få en betydligt större roll, samtidigt som körkortets funktion som legitimation successivt fasas ut.
Regeringen vill samla identitetshandlingarna
I Justitiedepartementets promemoria (Ett statligt identitetskort Ju2026/01595) föreslås att staten i framtiden endast ska utfärda ett statligt identitetskort.
Enligt regeringen ska kortet hålla en hög säkerhetsnivå och dessutom innehålla en statlig e-legitimation.
Enligt promemorian uppfyller körkortet inte längre de säkerhetskrav som bör ställas på moderna identitetshandlingar.
Bland annat pekar regeringen på att körkort har tio års giltighetstid och kan förnyas utan personlig inställelse, vilket anses innebära en högre säkerhetsrisk.
Om förslaget blir verklighet ska det i första hand vara pass och det nya statliga identitetskortet som används när säker identifiering krävs, exempelvis vid myndighetsärenden och inom verksamheter som omfattas av penningtvättslagstiftningen.
Kan påverka bankärenden och postutlämning
Förändringen kan få konsekvenser även i vardagen.
I promemorian nämns bland annat utlämning av försändelser hos postombud som ett område där körkortet på sikt inte längre ska räcka som legitimation.
Det nya statliga id-kortet föreslås utfärdas av Polismyndigheten, medan svenska ambassader ska ansvara för utfärdandet till svenskar bosatta utomlands.
Kortet ska normalt vara giltigt i fem år och tre år för barn under tolv år.
För att få kortet måste den sökande lämna fingeravtryck och låta Polismyndigheten ta en ansiktsbild.
Den biometriska informationen lagras i kortets chip för att höja säkerheten.
Regeringen föreslår också ett nytt register över pass och identitetskort samt att Polismyndigheten, vid utredningar av vissa allvarliga brott, ska kunna använda biometriska jämförelser av ansiktsbilder.
Enligt regeringens förslag ska de nya reglerna börja gälla den 1 september 2029.
Fram till dess kommer körkort fortfarande att kunna användas som i dag, men om reformen genomförs väntar en omfattande förändring av hur svenskar identifierar sig i framtiden.
