Nicolai Haugsted
Förtroendet för USA rasar när ny opinionsmätning avslöjar växande politisk klyfta
USA har nyligen firat 250 år som nation, men färska opinionsundersökningar tyder på att firandet sker i en tid då många medborgare känner mindre entusiasm för viktiga delar av landet än för bara några år sedan. Ny data pekar på ett minskat förtroende för den amerikanska demokratin, landets historia och till och med militären, samtidigt som den avslöjar en allt skarpare politisk klyfta gällande nationell stolthet.
En ny undersökning från The Associated Press-NORC Center for Public Affairs Research indikerar att amerikaner har blivit märkbart mindre stolta över flera centrala nationella institutioner sedan 2017.
Förtroendet för hur den amerikanska demokratin fungerar har sjunkit från 42 procent till 28 procent under perioden. Stoltheten över militären har också minskat betydligt, medan uppskattningen för nationens historia har sjunkit med 14 procentenheter.
En separat opinionsundersökning från Gallup målar upp en liknande bild. Enligt de senaste siffrorna beskriver sig endast 53 procent av amerikanska vuxna nu som ”extremt” eller ”mycket” stolta över att vara amerikaner – den lägsta nivån som registrerats sedan Gallup började följa frågan 2001.
Politisk klyfta dominerar resultaten
Politisk tillhörighet verkar vara den starkaste prediktorn för hur respondenterna svarade.
Endast 14 procent av demokraterna uppgav att de är extremt stolta över att vara amerikaner, jämfört med 28 procent av oberoende väljare och 70 procent av republikanerna.
Stödet för militären följde ett liknande mönster. Omkring nio av tio republikaner uttryckte stark stolthet över de väpnade styrkorna, medan den totala nationella siffran låg på omkring sex av tio vuxna.
Republikanen Samantha Fulks från Texas medgav reservationer gällande de senaste utrikespolitiska besluten men vidhöll sitt stöd för militären.
”Jag stöder fortfarande våra trupper oavsett vad de gör.”
Amerikaner oeniga om vad som har förändrats
Respondenterna gav också skarpt olika förklaringar till landets nuvarande riktning.
Karla Galdamez, en före detta historielärare från Kalifornien, hävdade att de senaste åren har inneburit ett bakslag, även om hon anser att landets långsiktiga utveckling förblir positiv.
”Trots en del av den mycket fula historia vi har med segregation och slaveri, om man tittar på utvecklingen under de senaste 250 åren, har vi bara blivit bättre och rört oss mot en mer jämlik nation.”
Andra lade mindre vikt vid regeringens politik och mer vid det alltmer polariserade politiska klimatet.
Matt Stafford, bosatt i Massachusetts, sade att hans största oro är den växande klyftan mellan amerikaner, och hävdade att båda ändarna av det politiska spektrumet fortsätter att röra sig längre ifrån varandra.
Identitet varierar mellan generationer
Forskare fann också märkbara skillnader mellan åldersgrupper och politiska tillhörigheter när deltagarna tillfrågades hur viktigt det var för deras identitet att vara amerikan.
Äldre respondenter och republikaner var betydligt mer benägna än yngre vuxna och demokrater att beskriva sin nationalitet som central för sin identitet.
Ras och etnicitet spelade också en stor roll för många deltagare. Bland de svarta amerikaner som intervjuades uppgav 73 procent att deras ras var antingen ”extremt” eller ”mycket” viktig för deras identitet – fler än de som gav samma svar om att vara amerikan.
AP-NORC-undersökningen frågade 2596 vuxna mellan den 16 och 20 april och rapporterade en felmarginal på plus eller minus 2,6 procentenheter.
