Jens Asbjørn Bøgen
När bränslepriserna ökar, sprider det ringar på vattnet genom hela livsmedelskedjan.
När middagen blir dyrare för varje vecka som går, känns det av långt bortom de lokala mataffärerna.
Chockvågor i den globala handeln påverkar familjebudgetar på subtila sätt.
Och enligt 2026 års utgåva av FN:s SOFI-rapport kan det stora antalet konflikter runt om i världen driva upp matpriserna ytterligare.
Dyra dagliga måltider
Enligt rapporten blir det allt svårare att få en näringsrik måltid på bordet, då den globala genomsnittskostnaden för en hälsosam kost steg till 4,28 US-dollar per person och dag, upp från 3,44 US-dollar år 2021.
Latinamerika står inför de högsta priserna, nästan fem US-dollar dagligen. I låginkomstländer har hela 77 procent av befolkningen inte råd att äta hälsosamt. En tredjedel av världens befolkning har fortfarande inte råd.
En stor del av problemet härrör från kostnader bakom kulisserna. Bearbetning, logistik och grossisthandel står för 40 procent av de totala matkostnaderna.
När sjöfartsleder stannar av eller bränslepriserna skjuter i höjden, får konsumenterna betala.
Konfliktcykler
Geopolitiska spänningar hotar att driva upp till 18 miljoner fler människor in i svår hunger. I en intervju med Associated Press den 10 juli varnade Alvaro Lario, ordförande för Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD), för att störningar i sjöfarten och energiförsörjningen kan skapa massiva chocker.
Konflikter som kriget i Ukraina och instabilitet nära Hormuzsundet driver upp kostnaderna för bränsle och gödningsmedel.
Småbönder känner av pressen först, eftersom diesel är avgörande för att de ska kunna pumpa vatten till sina grödor, skörda och få ut produkterna på marknaden.
När dieselkostnaden ökar måste bönderna höja priset på sina produkter, vilket leder till att nästa led i leveranskedjan också höjer priserna för att kompensera för sina ökade utgifter.
”Vi befinner oss i en tid där vi har det högsta antalet konflikter, och de fortsätter att öka”, sade Lario till Associated Press och tillade att ”närhelst det uppstår en konflikt ökar även hunger, fördrivning och antalet flyktingar”.
FAO:s generaldirektör Qu Dongyu betonade att stabilitet är avgörande. ”Att stoppa hungern och göra hälsosamma dieter överkomliga kräver politiskt engagemang, långsiktiga investeringar och stödjande politik”, sade Dongyu.
Skifte mot Afrika
Extremväder skapar ytterligare ett hårt tryck. Översvämningar och torka är nu en dyster rutin. Lario uppmanade regeringar att finansiera klimatanpassning innan katastrofer inträffar, i stället för att enbart förlita sig på nödhjälp.
Afrika tar den största bördan av krisen. För första gången har kontinenten gått om Asien med det högsta antalet hungriga människor. År 2030 kan nästan 60 procent av de kroniskt undernärda människorna bo där.
Afrikanska nationer spenderar nästan 100 miljarder US-dollar per år på att importera mat. För att åtgärda detta uppmanade Lario till investeringar i lokalt jordbruk, kylförvaring och regionala handelsnätverk.
