Artificiell intelligens kan slå hårt mot jobb, ekonomi och maktfördelning redan under de kommande åren.
Det varnar Mo Gawdat, tidigare affärschef på Google X, som tror att världen kan stå inför en turbulent period på upp till 15 år innan AI:s möjliga fördelar blir tydliga.
Den snabba utvecklingen av AI handlar inte längre bara om bättre chattbotar och effektivare digitala verktyg.
Enligt Mo Gawdat kan tekniken på sikt förändra hela arbetsmarknaden och sättet som ekonomin fungerar på.
I en uppmärksammad intervju i podcasten The Diary of a CEO beskriver han utvecklingen som början på en period som kan bli dystopisk.
Podcasten sammanfattar hans prognos som att AI kan orsaka omfattande jobbförluster och förändra samhället under de kommande 15 åren.
Gawdat är tidigare Chief Business Officer på Google X, Googles dåvarande verksamhet för experimentella framtidsprojekt.
I dag arbetar han bland annat med frågor kring AI och dess konsekvenser.
AI-utvecklingen kan förändra arbetsmarknaden
En central del i Gawdats resonemang är att problemen inte nödvändigtvis uppstår för att AI i sig blir farlig. Han ser en större risk i hur människor, företag och stater använder allt kraftfullare system.
Konkurrensen gör samtidigt att utvecklingen är svår att bromsa. Teknikföretag tävlar om marknaden medan stormakter ser AI som strategiskt viktig.
Resultatet kan enligt Gawdat bli en situation där ingen vill vara först med att sakta ned.
Hans prognoser är långtgående.
I The Diary of a CEO diskuterar han bland annat omfattande automatisering av arbete och möjligheten att AI så småningom blir bättre än människor på uppgifter som i dag kräver kvalificerad arbetskraft.
Det finns dock stor osäkerhet kring hur snabbt en sådan utveckling kan ske.
En internationell studie med 2 778 AI-forskare visar exempelvis stora skillnader i bedömningarna.
Den sammanvägda prognosen gav 10 procents sannolikhet för att maskiner utan mänsklig hjälp överträffar människor i alla uppgifter redan 2027, medan sannolikheten når 50 procent först 2047.
Forskarna bedömde samtidigt att sannolikheten för att samtliga mänskliga yrken kan automatiseras når 10 procent 2037.
Vill se internationella regler för AI
Gawdat anser att dagens konkurrens mellan företag och länder försvårar möjligheten att utveckla AI långsammare och mer kontrollerat.
Han förespråkar därför betydligt större internationell samordning kring hur avancerad AI utvecklas och används.
Tanken är att tekniken ska styras mot global nytta snarare än enbart nationella eller kommersiella intressen.
Trots den dystra prognosen ser Gawdat inte framtiden som förutbestämd.
På längre sikt tror han att AI kan skapa ett samhälle med större materiellt överflöd och mindre behov av mänskligt arbete.
Det avgörande blir enligt hans resonemang vad som händer under övergången dit.
För vanliga människor är den närmaste frågan därför inte om en 15-årig dystopi faktiskt blir verklighet.
Det är hur snabbt AI börjar förändra arbetsmarknaden och vilka regler som hinner införas när tekniken får större ekonomisk och politisk betydelse.