Mimmo Wiestål Fischetti
När en äldre person inte längre klarar sitt BankID kan även enkla vardagsärenden bli svåra att sköta.
Anhöriga får visserligen hjälpa till med ekonomin i vissa situationer, men de får inte använda den äldres BankID, koder eller personliga inloggning.
BankID har blivit en central del av vardagen för miljontals svenskar. Det används för allt från bankärenden och betalningar till kontakter med myndigheter och andra digitala tjänster.
För äldre som inte längre klarar tekniken själva kan utvecklingen däremot skapa ett problem som även drabbar deras familjer.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå uppger att anhöriga inte får använda en närståendes personliga BankID, bankdosa eller koder.
Det gäller även när avsikten bara är att hjälpa personen att betala räkningar eller sköta andra nödvändiga ärenden.
BankID är personligt – även inom familjen
Problemet har uppmärksammats efter att Dagens Nyheter rapporterat om äldre och anhöriga som fått problem när den digitala tillgången till vardagsekonomin försvunnit.
Fredrik Nordquist, jurist och biträdande chef på Konsumenternas Bank- och finansbyrå, beskriver konsekvenserna som särskilt kännbara när räkningar inte längre kan hanteras som vanligt.
– Kan du inte betala för dig, då har du stora bekymmer. Man märker på de äldre som hör av sig att de har en otrolig oro när man inte kan göra rätt för sig, säger han till DN.
Samtidigt finns ingen lagstadgad rätt till BankID.
Konsumenternas uppger att det i praktiken är bankerna som bestämmer vem de utfärdar BankID till.
BankID uppger dessutom att en bank kan blockera ett personnummer från att ha BankID om banken bedömer att användarvillkoren har brutits.
En sådan blockering gäller i tolv månader, om inte banken som infört den tar bort den tidigare, enligt BankID Support.
Så kan anhöriga hjälpa utan den äldres BankID
Det finns lagliga alternativ för familjer som hamnar i situationen.
Om en person på grund av exempelvis sjukdom eller försvagat hälsotillstånd uppenbart inte längre kan sköta sin ekonomi kan närmast anhörig använda så kallad anhörigbehörighet för vardagliga ekonomiska ärenden, exempelvis betalning av räkningar.
En annan möjlighet är fullmakt.
Den som fortfarande kan fatta egna beslut kan ge någon annan rätt att utföra vissa bankärenden.
Det går också att i förväg skriva en framtidsfullmakt som kan börja användas om personen senare förlorar förmågan att själv ta hand om sina angelägenheter.
Men inte heller en fullmakt innebär att anhöriga får ta över personens BankID.
Bankerna kan i stället kräva att ärenden sköts på andra sätt, exempelvis via telefon eller bankkontor.
För familjer där en äldre person börjar få svårt att hantera sin digitala ekonomi är rådet därför att kontakta banken tidigt och ordna rätt behörighet, i stället för att dela BankID eller koder.
